Efter oljekrisen på 70-talet hade den civila fartygsproduktionen i Sverige hamnat i akut kris. 1979 avvecklades Eriksbergs varv i Göteborg, 1983 Öresunds varvet i Landskrona, 1985 Uddevallavarvet och 1986 den civila produktionen på Kockums i Malmö.
Götaverken koncernen övertogs av Svenska Varv 1977 i samband med varvskrisen.
Under denna sista period i företagets historia sökte man efter alternativ till den traditionella produktionen av tank- och malmfartyg. Man försökte inrikta sig på specialfartyg, isbrytare, färjor och kylfartyg. 1989 levererades statsisbrytaren Oden från Arendal som Götaverkens sista egenbyggda fartyg.
Företaget GVA bildades efter Götaverken Arendals avveckling, verksamheten förvaltade garantiåtaganden, licenser och specialistkunskaper relaterade till Arendalsvarvets verksamhet.
GVA lades ner 2016 och därmed var den stora civila svenska varvsepoken, som 1975 hade mer 15 000 anställda, definitivt avslutad.
Karlskronavarvet berördes också av krisens svallvågor.
Den 16 januari 1981 kom beskedet från Svenska Varv att kraftiga neddragningar var att vänta vid Karlskronavarvet och det fanns ett akut hot att varvet skulle förvandlas till ett litet reparationsvarv.
Strukturarbete för Svenska Varv påbörjades 1981 vilket resulterade i att lönsamhet skulle vara uppnådd 1985.
Detta innebar att 8000 arbeten skulle försvinna från Svenska Varv.
För Karlskronavarvet innebar det att 360 personer skulle bort därav 300 i Karlskrona. Detta innebar att varvets nivå skulle bli 1250 anställda.
Svenska politiker insåg att Karlskronavarvet måste överleva för att upprätthålla den Svenska Marinens verksamhet och ett antal projekt tidigarelas för att få kontinuitet i fartygsframtagandet på Karlskronavarvet efter neddragningen.
Detta möjliggjordes genom bl. a. de extraordinära åtgärder som innebar, att marinen fick beställa två minröjningsfartyg, två ytattackfartyg (Stockholm och Malmö) och ett bevakningsfartyg (Orion).
1987 kom dock ett nytt varsel på att ytterligare 223 anställda skulle försvinna.
Nivån skulle nu bli 888 därav 568 kollektivarbetare, 238 tjänstemän och 38 arbetsledare.
Läs Dråpslaget den 16 januari 1981
Läs även riksdagspropositionen som gjorde att Karlskronavarvet överlevde som ett militärt nybyggnadsvarv. Riksdagspropositionen för Karlskronavarvets överlevnad