Standard Flex 300 (Nb 421, 1986)

Bilden visar första fartyget i serien ”Flyvefisken” i misilroll bestyckad med Harpoon robotar

Tekniska data

Längd                                  54 m

Bredd                                  8,5m

Djupgående                         2,5 m

Deplacement                        340ton

Maskin                                Kombination diesel and gasturbin:

1 × General Electric LM500 gas turbin 4,066 kW

2 × MTU 16V 396TB94 dieslar vardera 4,226 kW

Fart                                     30 knop

Besättning                            19-29 man beroende på bestyckningsalternativ

Under våren 1984 hade några av Karlskronavarvets konstruktörer förmånen att på ort och ställe på Holmen i Köpenhamn samarbeta med ”Søværnets Materiel Kommando” (SMK) i en förstudie på ett nytt flexibelt standardfartyg. Karlskronavarvet fick uppdraget att ta fram en skrovkonstruktion för en stålversion och en kompositversion. Fartyget skulle utrustas med tre platser för containermoduler med olika vapensystem som snabbt kunde bytas och fartygen kunde snabbt byta operativroll.

Kompositversionen visade sig ha så många fördelar att SMK slutligen valde denna i stället för den beprövade stålkonstruktionen. Karlskronavarvet fick uppdraget att bygga det första skrovet och överföra tekniken till det danska varv som senare skulle få den totala beställningen.

Sommaren 1985 fick Aalborgs Vaerft i hård konkurrens med andra danska varv beställning på sju fartyg av typen Standard Flex 300 till danska marinen. Det skulle senare bli ytterligare 7 fartyg i serien.

Bilden visar varvsfaciliteterna vid Aalborgs Vaerft

Fartygen utvecklades i nära samarbete med Karlskronavarvet och skulle byggas enligt Karlskronavarvets GRP-sandwichmetod.

För att kunna utföra beställningen tecknades ett kontrakt mellan Aalborgs Vaerft och Karlskronavarvet som innebar att Karlskronavarvet skulle tillverka det första skrovet med tillhörande överbyggnad samt även utföra en mindre del av utrustningsarbetet. Avtalet innebar också att bistå det danska varvet med kunskap så att det själva framöver kunde bygga och utrusta de sju fartygen i beställningen från danska marinen.

Standard Flex skulle bli det största fartygsskrov i GRP-sandwich som byggts i ett stycke, ca 7m längre än landsort. Det var en ny utmaning med plastverkstadens begränsningar med avseende på lyfthöjd och lyftkapacitet. Produktionsmässigt var Karlskronavarvet dock väl förberedd för uppdraget. Genom produktionstekniska studier simulerades produktionsprocessen anpassade till de förutsättningar som fanns att tillgå för genomförandet. En tuff tidplan med två-skift och ständiga inslag av övertid blev en vardag.

Genom att starta upp produktionen två månader innan kontraktet var klart kapades ledtiden med motsvarande.

För att kunna hantera produktionen flyttades flakstationen till mellanhallen. Detta klarades med okonventionella metoder. Fartyget flyttades till mellanhallen för färdigställande innan leverans.

Tjuvstart med spantruta och mallar kortade ledtiden efter kontrakt med 2 mån

Nedan visas en bildsekvens från skrovets vändning

Skrovet i vändningens inledning

Skrovet vänds med fyra mobilkranar

Skrovet är vänt och tas in i kompositverkstan för invändiga lamineringsarbeten

Våren 1986 sjösattes skrovet för att i september bogseras till Aalborgs Vaerft. I oktober döptes fartyget till ”Flyvefisken”.

Projektet blev ett mycket positiv projekt i flera avseende och visade hur smärtfritt det går att genomföra om den rätta viljan finns hos bägge parter.

Det sociala utbytet är inte att förglömma. Nämnas bör den fotbollslandskamp som med efterföljande bad och andra aktiviteter utspelades på Östra torp skolans idrottsplan.

Utbildningen av den danska produktionspersonalen skedde teoretiskt och praktiskt på plats i Karlskrona och bl.a. videofilmades hela produktionsprocessen. Här framtog utbildningsmoduler för att praktiskt visa fastsättning av utrustning i fartyget

Samarbetsavtal skrevs om information och rådgivning i konstruktion – och produktionstekniska spörsmål. Här ingick också hjälp med projektering av den nya komposit anläggningen

Bilden visar den nya komposit verkstaden som byggdes vid Aalborgs Vaerft för produktionen av de 14 Standard Flex 300 fartygen

EMC problem orsakade stävskada

Flyvefisken rammade kajen den13 jan 1988 under en tilläggningsmanöver i Köpenhamn i en fart av 5-7 knop p.g.a. EMC-problem som ledde till att den frikopplade gasturbinen som drev högfartspropellern plötsligt gick i läge fullt fram då man sände med kortvågsradion.

Det blev ett hål i stäven på ca 80 *80 cm, men inga andra skador.

Hade det varit ett stålskepp hade man med största säkerhet fått sekundärskador långt akter om stäven och som kanske även påverkat propelleraxeluppriktningen.

Det blev en humoristisk diskussion om att döpa om Flyvefisken till Stenbitaren eftersom skadorna i kajen blev påtagligare än på fartyget och cirka en halv kubikmeter kaj låg på havets botten. Man fick genom det inträffade en bra bekräftelse på hur starkt ett glasfiberskrov enligt sandwichmetoden är. Efter en provisorisk tätning av stäven gick fartyget  för egen maskin till Aalborgs Vaerft där reparationen utfördes på kort tid med hjälp av Karlskronavarvets personal.

Bilden visar en av Karlskronavarvets komposittekniker under inspektion av stävskadan

Den nya kompositverkstaden på Aalborgs Vaerft var något som vi på Karlskronavarvet såg på med visst avund.

Här hade allt projekterats för byggande av den  fartygsstorlek och inte som på var gjort på Karlskronavarvet, där vi var tvungen att bygga i en alltför liten hall med otillräcklig lyfthöjd som var mera anpassad för den småbåtsproduktion som tidigare gjordes på Karlskronavarvet.

Under 1988 hade Karlskronavarvet personal på plats i Aalborg för teknisk assistans för produktion och intrimning av anläggningen.

Bilden visar den nya kompositverkstaden på Dan Yard i Aalborg där 2 skrov kunde byggas bredvid varandra

Samarbetet med SMK och Danyard Aalborg fortsatte under flera år. Bland annat kan nämnas de fullskalesprängprov som skulle genomföras på första färdigutrustade fartyget i serien, där Karlskronavarvet skulle genomföra mätningarna på skrovet under sprängproven och FOFT, som den danska motsvarigheten till svenska FOI , skulle göra accelerationsmätningarna på den installerade utrustningen.

Skrovmätningarna som gjordes i Karlskronavarvets regi fungerade utan problem, men FOFT lyckades inte få i gång sin mätutrustning och en ökande oro spred sig bland de danska teknikerna.

Efter att FOFT fått ordning på mätutrustningen  genomfördes minsprängningar upp till kravnivån utan skador.

Bilden visar fullskalesprängprovet med besättning mät-personal ombord under sprängningen