Svenska Flottan i snabb förändring mellan 1890-1920
I början av 1900-talet var de seglande skeppens tid förbi och Sverige byggde upp en ny stark maskindriven flotta med ett stort antal fartyg och med stor slagkraft. Pansarbåtarna 2:a klass och 3:e klass (John Ericssons Monitorer) som byggdes på 1870-tal ersattes av Pansarskeppen som togs i drift mellan 1890-1920.
Då fartygen ofta sågs på varvet i Karskrona vill VHFK ändå ge bild av dåtidens fartyg och deras storlek samt var dessa byggdes, trots att inga av dessa byggdes på varvet i Karlskrona.
På varvet i Karlskrona byggdes nu 16 torped båtar mellan 1894-1910. (Se separat redovisning nedan)
Linjeskeppet Stockholm bogseras till skeppskyrkogården
Linjeskepp benämndes ett skepp som var stort och kapabelt nog att ta plats i den slaglinje i vilken man ställde en armadas krigsfartyg från ungefär mitten av 1600-talet fram till mitten av 1800-talet. På engelska benämns dessa skepp som Ship of the Line (of battle).
Fartyg av denna klass tillhör de största segelkrigsfartyg som byggts.
Linjeskepp hade minst 64 kanoner och de största exemplaren kunde vara bestyckade med över 100 kanoner. Skruvlinjefartyget Stockholm sjösattes i Karlskrona 1856 som det sista byggda linjeskeppet marinen skaffade sig.
Tragiskt men typiskt nog upphuggen i Torekov 1923.
Ånglinjeskeppet Stockholm, Karlskronavarvets Nyb.-Nr 238
Linjeskeppet Stockholm i Karlskrona örlogshamn som vaktfartyg, 1880-tal (bildarkiv Sjöhistoriska museet Sjöhistoriska museet)
Ånglinjeskeppet Stockholm vid Landsort (Målning av Jacob Hägg)
Byggd: Karlskrona Örlogsvarv.
Under byggnationens gång ändrades specifikationen till skruvlinjeskepp.
Köl och stävar resta: 1832-11-08
Sjösatt : 1856-11-29
Längd: 56.6 m
Bredd: 14.6 m
Stortoppens höjd över vattenlinjen: 61.78 m.
Bestyckning: 6 st 22.6 cm bombkanoner
64 st 16.7 cm kanoner
Besättning : 739 man
Depl: 2850 ton.
Segelarea: 2548 kvm.
Maskineffekt: 350 Hk
Fart: 8 knop.
Fartygets användande:
1876 som skolfartyg
1882 som Vaktfartyg vid Carlskorna redd
1892 som Logementsfartyg (avriggas 1891 och motorn tas ur)
Utrangerad 1921
Såld 1923. Sönderbråkad vid Hallands Väderö.
John Ericssons Monitorer ”2:a klassens” och ”3:e klassens pansarbåtar”.
År 1862 konstaterade den svenska regeringen att örlogsfartyg byggda i trä inte längre var användbara i strid.
Enbart tre månader efter den berömda striden mellan USS Monitor och CSS Virginia bjöd John Ericsson ut sin konstruktion till Sverige. År 1865 började man bygga den första svenska monitorn på Motala Warf i Norrköping. Denna första monitor gavs namnet John Ericsson efter konstruktören och denna följdes snart av ytterligare 14 monitorer av olika typ. En av dessa monitorer, Sölve, finns i dag bevarad vid Göteborgs maritima museum.
Under åren 1865-1871 byggdes 14 monitorer i Sverige och som var i drift mellan åren:
HMS John Ericsson (1865-1918)
HMS Tordön (1866-1922)
HMS Tirfing (1867-1922)
HMS Loke (1871-1908)
HMS Björn (1873-
HMS Berserk (1873-
HMS Folke (1873-
HMS Sölve (1875-1919)
HMS Ulf (1875-
HMS Hildur (1872-1919)
HMS Gerda (1872-
HMS Sköld (1871-1906)
HMS Fenris (1872-1903)
HMS Garmer (1868-1893)
De var byggda helt i stål och hade en låg profil. Endast däcket med kommandobryggan, skorstenen och de vridbara kanontornen var ovanför vattenytan. Dessa kom senare att kallades för ”2:a klassens” och ”3:e klassens pansarbåtar”.
Alla var byggda av Motala mekaniska verkstads aktiebolag och levererades mellan 1865–1867 och togs i tjänst efter fullgjorda prov senare enligt ovan.
Tekniska data
Längd: 60.9 m
Bredd: 13.5 m
Djupgående: 3.5 m
Deplacement: 1 500 ton
Pansartjocklek: överhängets sida 125 mm i 5 plåtlager, kanontorn 270 mm i 12 plåtlager
Fart: 6.5 knop.
Besättning: 111 man.
Bestyckningen: 2 stycken 24 cm kanoner
(John Ericsson hade i stället 2 stycken 38 cm slätborrade kanoner) i gemensamt torn, senare fick de även ett par kulsprutor.
Fartygen obestyckades mellan 1895–1905 och John Ericsson fick 2 stycken 15 cm kanoner och 6 stycken 57 mm kanoner och de båda andra monitorerna fick 2 stycken 12 cm kanoner och 8 stycken 57 mm eller 47 mm kanoner. Därtill var de försedda med en eller två stycken 60 cm strålkastare. De medelsvåra kanonerna var uppställda ovanpå kanontornet på John Ericsson för att man skulle få större eldhöjd, Thordön och Tirfing hade sina inuti kanontornet.
Dessa 2:a klass pansarbåtar var på grund av sin obetydliga fart samt sitt svaga och lågt uppställda artilleri icke sjögående stridsfartyg, men deras sjöduglighet tillät dem att förflytta sig utomskärs även under tämligen hårt väder och de var därmed inte tvungna att utkämpa positionsstrider, där deras artilleri dock skulle ha varit effektivt, till exempel vid flankbevakning av minlinjer. Deras ringa djupgående möjliggjorde att de kunde inta lägen varifrån de tack vare sin obetydliga målyta kunde uppta strid med överlägsna motståndare.
John Ericsson var det första svenska större örlogsfartyget som inte hade master och segel. Fartyget avrustades 1913 och utrangerades 1918. Såldes 1919 till Gotländska Kalkstenskompaniet och byggdes om till pråm. På 1930-talet var hon oljepråm i Stockholmsområdet. Fartyget skrotades 1953. Dess kanoner finns bevarade i Filipstad vid sjön Daglösen.
Monitorn John Ericsson (bildarkiv Marinmuseum)
En av John Ericssons Monitorer i Karlskrona i väntan på upphuggning
Pansarskeppen
Här är en lista över svenska pansarskepp som byggdes på olika varv mellan åren 1885-1918:
Pansarskeppen byggdes på följande varv och var i tjänst mellan åren:
Svea-klass
HMS Svea (Lindholmens mekaniska verkstad) (1886-1915)
HMS Göta) (Lindholmens mekaniska verkstad) (1891-1923
HMS Thule (Bergsunds mekaniska verkstad, Finnboda) (1893-1923)
Oden-klass
HMS Oden (Bergsunds mekaniska verkstad, Finnboda) (1897-1937)
HMS Niord (Lindholmens mekaniska verkstad) (1899-1922)
HMS Thor (Bergsunds mekaniska verkstad, Finnboda) (1899-1937)
Dristigheten-klass
HMS Dristigheten (Bergsunds mekaniska verkstad, Finnboda) (1900-1947
Äran-klass
HMS Äran (Lindholmens mekaniska verkstad) (1901-1947)
HMS Wasa (Bergsunds mekaniska verkstad, Finnboda) (1902-1940)
HMS Tapperheten (Kockums Mekaniska Verkstad) (1904-1947)
HMS Manligheten (Kockums Mekaniska Verkstad) (1904-1950)
Oscar II-klass
HMS Oscar II (Lindholmens mekaniska verkstad) (1907-1950)
Sverige-klass
HMS Sverige (Götaverken) (1917-1953)
HMS Drottning Victoria (Götaverken) (1921-1953)
HMS Gustav V (Kockums Mekaniska Verkstad) (1922-1957)
HMS Dristigheten
Inga pansarskepp byggdes i Karlskrona, men flertalet sågs ofta på Örlogsbasen i Karlskrona.
För att ge en uppfattning om storlek och beväpning redovisas Dristighetens öde i lite mera i detalj, då några bilder också kan visas från reparationer vid varvet i Karlskona och då också Dristigheten var i tjänst längst av dem alla (47 år).
HMS Dristigheten byggdes vid Lindholmens varv i Göteborg och sjösattes den 28 april 1900. Den 5 september 1901 levererades fartyget som pansarskepp till marinen.
Byggnadsvarv: Lindholmens varv
Sjösatt: 28 april 1900
I tjänst: 5 september 1901
Utrangerad: 13 juni 1947
Öde: Skrotad i Göteborg
Tekniska data
Längd: 86,87 m
Bredd: 14,78 m
Djupgående: 4,88 m
Deplacement: 3200 / 3600 ton
Fart: 16,8 knop
Räckvidd: 2900 nm/10 knop
Besättning: 275 – 289
Bestyckning:]
2 x 210 mm/44cal. Bofors 21 cm M/98
6 x 152 mm/44cal. Bofors M/98
10 x 57 mm/55cal. Ssk. M/89B
2 x 45,7 cm torpedtuber
Dristigheten vid leverans 1900 (bildarkiv Marinmuseum)
1927 beslutade man att bygga om henne till flygdepåfartyg varpå hela bestyckningen byttes ut och ny utrustning tillkom.
Flygdepåfartyget Dristigheten 1927 (bildarkiv Marinmuseum)
Dristigheten som depåfartyg under 2:a världskriget (bildarkiv Marinmuseum)
Dristigheten efter att ha använts som målfartyg vid skjutövningar (bildarkiv Marinmuseum)
Dristigheten i Oscarsdockan i Karlskrona efter bärgning 1961 (bildarkiv Marinmuseum)
Dristigheten utrangerades den 13 juni 1947 och användes därefter som målfartyg vid skjutövningar och sprängförsök, innan hon år 1961 såldes för skrotning i Göteborg.
Under åren mellan 1894- 1910 byggdes 14 st torpedbåtar (1:a Klass) och 2 st (2:a Klass) vid varvet i Karlskrona .
Torpedbåtar 1:a och 2:a klass, byggda vid Karlskronavarvet
Nyb Nr År Torpedbåtstyp
265 1894 Torpedbåten Gondul (1:a Klass)
266 1894 Torpedbåten Gudur (1:a Klass)
268 1898 Torpedbåten Blixt (1:a Klass)
269 1898 Torpedbåten Meteor ( 1:a Klass)
270 1899 Torpedbåten Stjerna (1:a Klass)
271 1900 Torpedbåten Vind (1:a Klass)
272 1900 Torpedbåten Bris (1:a Klass)
273 1900 Torpedbåten Orkan (1:a Klass)
276 1902 Torpedbåten Virgo (1:a Klass)
277 1902 Torpedbåten Mira (1:a Klass)
278 1907 Torpedbåten Nr 5 ( 2:a Klass)
279 1907 Torpedbåten Nr 6 (2:a Klass)
280 1909 Torpedbåten Kastor (1:a Klass)
281 1909 Torpedbåten Pollux (1:a Klass)
282 1910 Torpedbåten Vega (1:a Klass)
283 1910 Torpedbåten Vesta (1:a Klass)
1:a Klass Torped båtar av Polaristyp på väg till övning i början 1900-tal
2:a Klass Torpedbåt på väg till övning i början av 1900-tal
2:a Klass Torpedbåtar. Nr 6 byggd vid Karlskronavarvet 1907 (Nb 279), längst till höger. (bildarkiv Marinmuseum)
En film om Svenska flottans språngartade utveckling i början av 1900-tal.
Ett filmklipp som visar Kustflottans historia mellan 1906-1920)
En film som visar pansarskeppen av Sverige-typs stridsförmåga
