Kustbevakningsfartygen TV171 (Nb 391) 1979 och TV172 (Nb 394) 1980

  tv171

TV171 i tjänst hos Kustbevakningen och då stationerad i Karlskrona

Tekniska data

Längd                                 49.9 m

Bredd                                  8.52 m

Djupgående                          2.4 m

Deplacement                        375ton

Maskin:                                2 x Diesel typ V16A/15 Hedemora,  vardera 2208 Hk

Propellrar:                            2 x Kamewa c.p 50l 230 MI-spec 3 blad

Fart                                     18.5 knop

Besättning                            12 man

Kustbevakningsfartygen beslöts att projekteras och byggas på i princip samma skrovform som M70 för att minimera kostnaderna för projekteringen. Detta beslut kan i efterhand ses som något ogenomtänkt, då fartkraven från Kustbevakningen var sådant att fartygslängden för M70 hade stora svårigheter att klara den kontrakterade farten 20 knop.

M70 var projekterat med en skrovform för Voith-Scheiderpropellrar och en fart av 16 knop.

Därför förlängdes skrovet med 6 meter i ett försök att komma tillrätta med fartproblemen .

(TV 172) färdigställdes med den nya längden.

Då fartygen skulle projekteras och bli det största bevakningsfartygen som Svenska Kustbevakningen skulle få väcktes aptiten och fartygen skulle både utrustas med både helikopterplattform och särskild sambandscentral, vilket innebar att fartygen ytterligare en våning utöver den som ursprungligen projekterats.

Med facit i hand kan man konstatera att den smala skrovformen i vattenlinjen i kombination med de lutande sidorna och den höga överbyggnaden gjorde att fartygen fick ett helt annat rörelsemönster än vad besättningarna på de mindre kustbevakningsfartygen var vana vid. Bordningar i grov sjö blev mera riskabla då en stor kulfendert gav ett för litet säkerhetsutrymme i kombination med de sluttande sidorna och den höga överbyggnaden.

Med tanke på den lilla del arbete som tidigare lagts ner i projektet beträffande produktionsritningar av skrovet hade det varit bättre att projektera om så att det blivit bättre anpassat för sin arbetsuppgift.

Trots detta måste projektet anses som banbrytande för större GRP-sandwichfartyg och KBV171 blev sedermera en riktig arbetshäst för Kustbevakningen under de 18 år hon var stationerad i Karlskrona innan hon såldes till Belgiska Marinen 1998 då hon senare ersattes av KBV 201 som också byggdes vid Karlskronavarvet.

Det andra fartyget TV172, sedan fick  namnet KBV 172 lades upp 1990 och leasades till Marinen 1991.

1992-93 byggdes hon sedan om till röjdykarfartyg och ledningsfartyg för minröjningsoperationer och fick namnet HMS Skredsvik.

2005 togs hon ur tjänst och har nu ersatts av de två ombyggda Styrsö minjakterna som också byggdes på varvet i Karlskrona.

Skredsvik har sedan under  Svensk Flagg och enligt VHFK kännedom använts som dykeri fartyg för sportdykning.

KBV 171 såldes till Belgiska Marinen  i oktober 1998 och  döptes då om till Stern och fick beteckningen A963.

Hemmahamn fartyget blev  Quarter Naval Base Zeebrugge fram till 12 sept. 2014 då hon togs ur militär tjänst.

1280px-a963_stern_p1_antwerp_belgium1

TV171 (KBV 171)  under namnet  Stern i Antwerpen  och med beteckning  A963

 4585101

 Stern under gång under Belgisk Flagg

24231171

Stern förtöjd i Valetta på Malta , mars 2016

 25489271

Stern förtöjd i Valetta på Malta december  2016 (Foto Marine Traffic)

Stern klassas nu som ”Fishery Patrol Vessel” med flaggstat Vanuatu och på bilden ovan är hon förtöjd i Valetta på Malta 2016-12-16

Läs om Vanuatu

 vanuatu_

Vanuatu är en östat i Melanesien i sydvästra Stilla havet

 

skredsvik

Skredsvik i Nord-Ost See kanal 2011 (Foto Marine Traffic)

Senaste kända position (jan 2017) är att hon låg i Valetta på Malta 2011-09-15 med AIS beteckningen ”Pleasure Craft” och är under Svensk Flagg.

skredsvik%20e-gh%20isla%20x%20-%2008-09-20111

Skredsvik på väg in till hamnen i Valetta på Malta 2011

Sandwichskroven, som inte heller drabbas av korrosion är nog med dagens mått kraftigt överdimensionerade och skulle säkerligen uppfylla gällande klasskrav i minst 50 år, men övrig utrustning gör nog att ”End of Life” kanske närmar sig ” ur ett totalekonomiskt perspektiv, då nu båtarna har varit i drift i mer än 35 år.