Ångkorvetter byggda i Karlskrona under 1800-talets senare hälft

I en tidigare redovisad artikel ansåg arkivarien Lars O. Berg att endast två räknas som egentliga stridsfartyg: Hjul-ångkorvetten Thor Karlskronavarvets Nb (218) från 1841 och flottans första större propellerfartyg, korvetten Gefle, Karlskronavarvets Nb (223) från 1847. VHFK vill här redovisa ytterligare några ångkorvetter som byggts på varvet i Karlskrona under 1800-talets senare hälft, men som mest använts som övningsfartyg och långresefartyg.

Chefsångkorvetten Walkyrian (Nb 236) 1852

Chefsångkorvetten Walkyrian sjösattes vid Örlogsvarvet i Karlskrona år 1852. Hon var byggd i trä och hade tre master och kunde för 489m² segel. Fartyget var utrustat med en Motala ångmaskin på 140 hk.

Chefsångkorvetten Walkyrian

Tekniska data

Längd                                  44,7 meter

Bredd                                  7,72 meter

Djupgående                         3,27 meter

Deplacement                        408,8 ton

Maskin                                1 x Motala ångmaskin 140 hk

Fart                                    10 knop (ångmaskin)

Besättning                            48 man

Bestyckning                         1 x 202 mm bombkanon, 8 x 40 mm relingspistoler

Redan 1866 togs fartyget ur tjänst och man kunde ana att de seglande skeppens tid nu höll på bli förbi. År 1872 togs beväpningen bort och hon användes som transportfartyg fram till utrangeringen 1895. Efter utrangeringen 1895 användes hon som logementsfartyg några år innan hon slutligen höggs upp.

Ångkorvetten Orädd (Nb 237) 1853

HMS Orädd var en ångkorvett i svenska flottan. Orädd byggdes på Örlogsvarvet i Karlskrona. Hon var byggd av trä och sjösattes 10 september 1853. Hon förliste i Engelska kanalen 3 december 1866 vid Dungeness fyr i Engelska kanalen och 12 man ur besättningen omkom. Hon strandade och vraket såldes 14 december 1866. Målet med resan var lämna av utställningsföremål till världsutställningen i Paris 1866.

 

Ångkorvetten Orädd

Tekniska Data

Längd                                                        48,2 m

Bredd                                                        8,9 m

Djupgående                                               3,49 m

Deplacement                                              810 ton

Maskin                                                      1 x Motala ångmaskin 200 hk

Fart                                                           9 knop (ångmaskin)

Besättning                                                  130 man

Bestyckning:

2 x 202 mm bombkanoner, 6 x 155 mm kanoner, 1 x 177 mm kanon

 

Ångkorvetten Orädd och Monitoren John Ericsson vid Rödesten sommaren 1866

Ångfregatten Vanadis (Nb 247) 1862

HMS Vanadis var Sveriges första och enda ångfregatt. Hon sjösattes 1862, utrangerades 1893 och höggs upp 1945.

Ångfregatten HMS Vanadis

Tekniska Data

Längd                                                        64 meter

Bredd                                                        12,8 meter

Djupgående                                               6,2 meter

Deplacement                                              2138 ton

Maskin                                                      1 × Motala ångmaskin (1400 hk)

Kraftkälla                                                  4 × ångpannor

Fart                                                           11,5 knop (ångmaskin)

Besättning                                                  316 man

Bestyckning 22 × 6,81 tums bombkanoner och en 12 punds (12cm) karronad och en 2 punds (67 mm) kanon.

År 1858 beviljades medel för byggandet av en ångfregatt som fick namnet Vanadis.

Hon började att byggas år 1859 på den nya stapelbädden vid  Örlogsvarvet i Karlskrona med nybyggnadsnummer 247. Hon sjösattes den 30 april 1862 och trädde i tjänst 6 augusti samma år. Formellt var hon ett stridsskepp men i praktiken ett seglande övningsskepp med ångmaskin. Saint-Barthélemys siste svenska guvernör, Bror Ludvig Ulrich, lämnade ön med sin familj och flertalet övriga svenskar (däribland Alarik Helleday) med fregatten den 20 mars 1878.

Vanadis genomförde 1883–1885 en världsomsegling under vilken omfattande vetenskapliga rön gjordes rörande jordmagnetism, hydrologi med mera.

Nedan redovisas lite episoder från Vandisexpeditionen 1883-1885.

I Sheerness lossnade en båt när den skulle firas ner och fyra man ur besättningen skadades. En stormby satte senare fartyget på drift så det stötte ihop med den engelska monitoren Hydra, inget av fartygen fick dock några större skador. Under besöket i Lissabon avlade H. M. Konungen och H. K H. Kronprinsen av Portugal besök ombord. I Valparaíso avlade republikens president besök ombord. Under getjakt på ön Nouka Hiva föll en man ur besättningen så svårt i bergen att han senare avled samma dag. I Papeete avlade H.M. Konungen av Tahiti besök ombord. I Honolulu hedrades man av en visit av den infödde härskaren, kung Kalakau. 15 september till ankars i Shanghai råkade hon ut för en våldsam orkan men man lyckades att med reservankare ock maskinkraft förhindra att hon kom på drift. Fartygets båtar ådrog sig dock en del skador och en ångslup kom på drift och sjönk men kunde senare bärgas. 6 april 1885 föll en av stormärsgastarna i däck och avled omedelbart. Han begravdes i land vid framkomsten till Gibraltar några dagar senare. Vi återkomsten till Sverige 9 maj 1885 hade hon legat till sjöss effektiv gångtid c:a 11 månader, varav längsta tiden från hamn till hamn var 28 dagar på resan mellan Lissabon och Rio de Janeiro

Besättningsbild från Vanadisexpeditionen  (Sjöhistoriska museets fotoarkiv)

Vanadis var fregattriggad med tre master och 1 643 kvadratmeter segelyta. Stormasten nådde 46 meter över vattenytan. Maskinen bestod av en liggande tvåcylindrig ”trunkmaskin av Penns system” tillverkad av Motala verkstad. I likhet med den mindre HMS Saga kunde propellern lyftas upp i en propellerbrunn. Formellt var hon ett stridsskepp men i praktiken ett seglande övningsskepp med ångmaskin. Hon var fregattriggad med 3 master och 1643 kvm segelyta.

När Suezkanalen invigdes år 1869 ångade HMS Vanadis in som nummer fyra i egenskap av Sveriges representant. Sommaren år 1877 tjänstgjorde hon på redden i Karlskrona som flaggskepp i en särskild eskader för artilleri-, torped-, telegrafi- och signalövningar. Vanadis var kasernfartyg i Stockholm till 1939, innan hon höggs upp 1945.

Fregatten Vanadis som logementsfartyg vid Skeppsholmen

Ångkorvetten Saga (Nb 257) 1877

HMS Saga) var en ångkorvett i svenska flottan och, med undantag av 1900-talets motortorpedbåtar, det sista stridsfartyget med träskrov. Fartyget sjösattes 17 November 1877 och tog i tjänst 20 juni 1878. HMS Saga var under större delen av sin livslängd i huvudsak ett övningsfartyg och efterträdde ångfregatten HMS Vanadis (Nb247) som kadettfartyg 1894 för kvarstå som sådant till år 1913 då hon blev marketenterifartyg för rekrytavdelningen. Hon blev 1920 omklassad som logementsfartyg och utrangerades 1926. Hennes propeller finns att beskåda utanför Marinmuseum i Karlskrona.

HMS Saga på Kronoredden i Karlskrona, cirka 1900.

Skeppsgossar och befäl ombord på HMS Saga i Karlskrona sommaren 1922

 

Ångkorvetten HMS Saga i Malmö hamn

Tekniska Data

Längd                                  61 m

Bredd                                  10,2 m

Djupgående                         5,6 m

Deplacement                        1617 ton

Fart                                     11 knop

Besättning                            188 man

Bestyckning                         1 x 167 mm kanon 6 x 122 mm kanoner

Ångkorvetten Balder (Nb 251) 1870

HMS Balder var en ångkorvett i svenska flottan. Balder byggdes på Karlskronavarvet mellan 1867–1870 som resultat av ett riksdagsbeslut 1865 beträffande modernisering av flottan. Hon sjösattes den 11 juli 1870 och kunde levereras till flottan 3 månader senare den 13 oktober 1870. Mellan åren 1872–1901 gjorde hon ett flertal långresor. Mellan 1881–82 gjorde hon en resa på nio månader som gick från Stockholm till Danmark, Tyskland, Västindien, Venezuela, Colón och New York innan fartyget återvände till Karlskrona. Sista långresan gjordes 1900–1901 och gick bland annat till Saint-Barthélemy där man besökte orten Gustavia och det gamla fortet ”Gustaf III”. Normalt framfördes fartyget med segel men vid strid och anlöp till hamn kunde ångmaskineriet utnyttjas. Vid segling sänktes skorstenen ner i däck, samt att propellern hissades upp i en propellertrumma under aktern, allt för att förbättra seglingsegenskaperna. HMS Balder utrangerades den 27 april 1901 och såldes för upphuggning 1911.

Ångkorvetten HMS Balder

Tekniska Data

Längd                                                        62 m

Bredd                                                        11,5 m

Djupgående                                               5,6 m

Deplacement                                              1873 ton

Maskin                                                      1 x 2 cyl Motala liggande ångmaskin 1380 hk

Segelarea                                                   1364 m²

Fart                                                           12,5 knop (ångmaskin)

Besättning                                                  218 man

Bestyckning 6 x 167 mm bakladdade kanoner m/69 2 x 30 pund framladdade kanoner

Andra Divisionen på ångkorvetten Balder, år 1882.