Det Svenska båtsmanshållet

Då vi läser om de seglande Svenska Flottans expansion i början av 1600-talet slås man av storleken på de besättningar som fanns på de relativt små seglande skeppen. Under 1600-talet växte Sverige och var en sjömakt att räkna med och sjöslag med Danskarna utkämpades med blandad framgång. Det är lätt att inse att försörjningen av båtsmän till Svenska Flottan skulle bli problematisk. Redan under Gustav Vasas tid ökades sen behovet väsentligt av erfaret sjöfolk och systemet där sjövana lantmän samt borgare i städerna uppfordrades till flottan skulle bli otillräckligt. Vid 1610-års riksdag beslöts att på var tionde borgare i varje stad skulle en duglig karl anskaffas och brukas som båtsman. År 1618 utkom en förordning om hur utskrivningarna skulle gå till. Allt manfolk mellan 15 och 60 år skulle indelas i rotar. Bland skatte- och kronobönderna skulle 10 man bilda en rote. I varje rote skulle en vapenför man mellan 18 och 40 år utses. Detta system för utskrivningar visade sig dock mycket besvärligt och otillfredsställande och man införde istället i ett system med det ständiga båtsmanshållet. Härigenom skulle örlogsflottan erhålla ett bestämt antal båtsmän. I båtsmanshållet inräknades de roterande kompanierna, de värvade båtsmännen och de indelta båtsmännen. De roterade kompaniernas styrka uppgick år 1700 till 4.322 ordinarie samt 3.578 fördubblingsbåtsmän. De värvade båtsmännens antal i Karlskrona uppgick till 1.188 man. De indelta båtsmännen uppgick till 2.356. De kunde vara på plats i Karlskrona inom 8 – 12 dagar efter mobilisering. Totalt kunde flottan mobilisera ca: 11.400 båtsmän vid denna tid. Förutom dessa enrollerades ca: 3.000 båtsmän. I nedanstående tabell kan Svenska Flottans storlek i jämförelse med de andra Europeiska sjönationerna. Under KarlXII:s regeringstid minskade Svenska Flottan kraftigt.

Jämförelse av flottstorlekar i Europa 1700-1710

Tabellen ovan kan tjäna som illustration av den allmänna nedgång som ägde rum efter 1710, dels på grund av fartyg förlorades eller kasserades men också för att så gott som inga nybyggnationer gjordes. Vid freden vid det Nordiska kriget 1721 återstod endast 25 fartyg med en medelålder över 30år och behovet av upprustning var stor.

Skeppens namn	Antal kanoner	Längd (m)	Byggnadsår	Ålder
Konung Karl	108	54,9	1694	27
Göta Lejon	96	53,3	1702	19
Enigheten	94	53,3	1695	26
Ulrika Eleonora	84	50,9	1721	1
Sverige	80	48,8	1678	43
Prins Karl Fredrik	72	48,8	1704	17
Göta	72	46,6	1687	34
Prins Karl	70	46,6	1685	36
Småland	70	46,6	1679	42
Wenden	70	46,6	1686	35
Karlskrona	70	46,6	1686	35
Viktoria	70	46,6	1680	41
Wrangel	70	44,5	1662	59
Stockholm	68	46,6	1708	13
Brehmen	64	46,6	1705	16
Wessmanland	62	43,3	1696	25
Skåne	62	43,3	1697	24
Fredrika Amalia	62	43,3	1698	23
Halland	56	41,5	1682	39
Gottland	56	40,4	1682	39
Estland	56	40,4	1682	39
Livland	56	40,4	1682	39
Öland	50	41,5	1705	39
Pommern	50	41,1	1692	29
Verden	50	41,5	1706	15
			Medelålder	30,2

Fartyg i Svenska Flottan 1721 Under Gustav III upplevde svenska flottan en ny glansperiod. Den skicklige skeppsbyggaren Fredric af Chapman spelade därvid en viktig roll. Den svenska flottan uppgick år 1790 till 26 linjeskepp, 16 fregatter och 280 skärgårdsfartyg. Det Ryska kriget 1788-1790 innehöll många sjöslag. Detta innebar i sin tur stora manskapsförluster som skulle ersättas. Några av de större sjöslagen var slaget vid Hogland 1788-07-17, slaget vid Öland 1789-07-26, första slaget vid Svensksund 1789-08-24 (galärflottan), slaget utanför Reval 1790-05-13, ”Viborgska gatloppet” 1790-07-03 och andra slaget vid Svensksund 1790-07-09 (galärflottan). Enbart vid utbrytningen ur Viborgska viken dödades 35% av manskapet i den gotländska båtsmansstyrkan. Det var kanske ändå inte striderna som tog de flesta båtmännens liv utan den stora dödligheten ombord. De flesta stupade inte i strid utan dog i olika sjukdomar. Besättningarna var stora som trängdes på ett litet utrymme. Trångboddheten och den bristande hygienen, dålig kost samt kyla och fukt skapade en grogrund för sjukdomar. I artikeln, som här länkas till, beskrivs utförligt det Svenska båtsmanshållet och livet ombord på de seglande skeppen. Läs om Båtsmanshållet