Hanö klassen (M51-M56) (Nb 321-325) 1952
Hanö-klass även Minsvepare typ Hanö var en serie på sex svenska minsvepare byggda 1951–1952 i stål vilket gjorde dem mindre väl lämpade för att kunna svepa magnetminor.
När denna serie först projekterades 1948 var tanken att bygga dem i trä, men beroende på kapaciteten på varven vid den tidpunkten samt vikten beslöts att bygga dem i stål.
De kom därför snart att i stället användas för kadettutbildning och som stödfartyg för det svenska Islands-fisket.
I början av 1951 försökte man forcera leveranserna beroende på pågående Koreakrig.
Man beslöt att tre av skroven skulle byggas vid Kalmar Varv för att avlasta Karlskronavarvet. Skroven till Sturkö, Ornö och Utö byggdes vid Kalmar Varv.
De försågs med två stycken Nohabdieslar på 455 hk/st och propellrar med ställbara blad. Tjurkö, Tärnö, Ornö, Sturkö fick motorerna utbytta mot Scaniadieslar i slutet av 1960-talet. Utö kom senare att användes som stabsfartyg för 6. minröjningsavdelningen.
Minsveparen HMS Hanö (M51)
| Minsvepare Nr | Byggnadsvarv | Skrov | Sjösatt | Ur drift |
| HMS Hanö (M51) | Karlskrona Örlogsvarv | Karlskrona Örlogsvarv | 1952 | 1982 |
| HMS Tärnö (M52) | Karlskrona Örlogsvarv | Karlskrona Örlogsvarv | 1952 | 1988 |
| HMS Tjurkö (M53) | Karlskrona Örlogsvarv | Karlskrona Örlogsvarv | 1951 | 1992 |
| HMS Sturkö (M54) | Karlskrona Örlogsvarv | Kalmar Varv | 1952 | 1987 |
| HMS Ornö (M55) | Karlskrona Örlogsvarv | Kalmar Varv | 1952 | 1993 |
| HMS Utö (M56 | Karlskrona Örlogsvarv | Kalmar Varv | 1952 | 1982 |
Tekniska Data
Längd 42 meter
Bredd 7 meter
Djupgående 2,4 meter
Deplacement 275 ton
Maskin 2 st Nohabdieslar 2×455 hk, KaMeWa-propellrar
Fart 14,5 knop
Besättning 20 man
Bestyckning 2 x 40 mm kanoner
HMS Tärnö (M52) var en minsvepare av Hanö-klass i svenska flottan.
Tärnö byggdes på Karlskronavarvet och sjösattes år 1952. I tjänst som minsvepare 1953–1965, därefter som utbildningsfartyg till mitten av 1970-talet. 1979 blev hon omklassad som vedettbåt. HMS Tärnö utrangerades 1988 och såldes 1988 för att användas som dykfartyg. Hon ombyggdes och omdöpes till Orava II.
HMS Tjurkö (M53) var en minsvepare av Hanö-klass i svenska flottan. Den omklassades till vedettbåt 1979, utrangerades 1992, såldes 1992 och användes sedan under en tid som dyk- och arbetsbåt i Stockholm. Den finns numera i privat ägo i Hudiksvalls hamn. 1979 blev hon omklassad som vedettbåt.
I april 2014 hade Tjurkö fått namnet M5 och tagits i tjänst som privat eskortfartyg för handelsflottan med hemmabasen i Djibouti.
HMS Sturkö (M54) var en minsvepare i svenska flottan av Hanö-klass. Sjösatt 1952. Omklassad till vedettbåt 1979. Skänktes sedan till Röda Korset. Under våren 1996 låg hon under omfattande reparationer i Valletta på Malta under namnet MY 09. Hon ägs av en italiensk kyrklig stiftelse och skall använda henne för utbildning av ungdomar.
HMS Ornö (M55) var en minsvepare av Hanö-klass i svenska flottan, sjösatt 1952. Det var det fartyg av Hanö-klassen som var längst i aktiv tjänst. Den blev omklassad till vedettbåt 1979. Fartyget tjänstgjorde bland annat som divisionschefsfartyg i kustflottans skoldivision till 1993. Den utrangerades först 1993. År 2005 låg båten i hamnen i Toulon/Bregaillon i Frankrike.
HMS Utö (M56) var en minsvepare av Hanö-klass i svenska flottan. Sjösatt 1952.
Från 1967 var hon stabsfartyg för 6:e minröjningsavdelningen och försågs då med en stabscontainer på platsen för akterkanonen, vilken inrymde expeditionen.
Under 1977 hade hon sin hemmahamn vid Nya Varvet, Göteborg.
Hon avrustades 1979, och utrangerades 1982.
Skänktes 1987 till stiftelsen MY och användes en tid för vård av missanpassad ungdom.
Hon användes efter detta som dykplattform i privat ägo. Låg under sin sista tid förtöjd vid Stockholms kajer under namnet Hunter af Stockholm. Skrotad och upphuggen vid Orla Produktforretning, Fredrikshamn, Danmark i september 2007.
