Bildandet av Karlskronavarvet AB och anläggningarna som de huvudsakligen ser ut idag

Riksdagen beslutade de 16 december 1960 att Marinverkstäderna i Karlskrona skulle omorganiseras från den 1 juli 1961 och bilda ett civilt aktiebolag. En utredningen som låg till grund för beslutet att skapa ett civilt bolag skiljt från Marinen kan läsas av de mest hängivna läsarna från denna länk: Varvsutredningen

Bild visande örlogsvarvet 1945 (Klicka på bilden så blir den tydlig)

Den första åtgärden blev att bygga nya verkstäder för plåtslageri- och svetsarbeten. Redan våren 1961, innan det nya bolaget hade börjat sin verksamhet, startade man med förberedelser för detta bygga . Delar av Västerudd införlivades med varvsområdet sedan cirka 120 m av den gamla varvsmuren rivits. Bortsprängning av cirka 65000 m³ berg gav en yta på 20 000 m² i varvsplanet. De nya verkstäderna var klara att tas i bruk 1963. En ång- och värmecentral blev klar samtidigt.

1963 stod den nya skrovhallen klar

Utrymningen av stora verkstadshallen kunde påbörjas. Den utökade administrativa organisationen krävde fler lokaler. I avvaktan på ett kontorshus fick en del avdelningar flytta in i ett gammalt känt kontorshus på Västerudd, Baggagården.

Arbeten med rivning och förberedelser för det nya kontorshuset i Kvarteret Pollux 1961

1967 stod det nya kontorshuset klart vid Amiralitetsgatan för att ta emot varvets administrativa enheter och konstruktionskontor.

Nya huvudkontoret i kvarteret Pollux under byggnation

När de nya huvudkontoret stod klart och man flyttat in revs Baggagården strax därefter 1967

Rivning av Baggagården 1967

  Drottninghallsområdet 1960 innan rivningar 1960

Nästa steg var att bereda plats för en modern stapelbädd och tillhörande verkstäder. Drottninghallsområdet med sina gamla verkstadsbyggnader och kåkar från1700- och 1800-talet var den lägligaste platsen. Inom detta område hade emellertid plastbåtstillverkningen startat i den gamla båtverkstaden. En speciell plastverkstad blev därför mest angelägen och plats ordnades genom rivning av några byggnader på västra området. Bilden nedan visar området innan rivning.

Torped- min- och televerkstäderna i vinterskrud. Bilden tagen från Oscarsdockan 1969

  Den nya kompositverkstaden klar för Viggenproduktionen

Kompositverkstaden har senare fått två nya portar och en styrenrenings anläggning i form av en stort kolfilter, som all ventilationsluft passerar innan den släpps ut. Kompositverkstad med den nya samlingshallen till höger som byggdes i samband med Visbyprojektet på 1990-talet

1970 invigdes den nya kompositverkstaden. Samtidigt startade saneringen av Drottninghallsområdet

  Rivningen av gamla driftkontoret 1961

Vy över Båtverkstaden innan rivningen

Genom att riva snickeriverkstad, båtverkstad och ångslipsskjul samt diverse småskjul fick man en fri yta av cirka 25000 m². Inom detta område byggdes en skrovhall i förlängningen av svetshallen och med överlappande traversbanor med 400 tons lyftkapacitet. Avståndet mellan byggnaderna var 100 m. I direkt anslutning till skrovhallen uppfördes en verkstadshall för utrustningsarbeten och ett brännhus. Den förlängda skrovhallen med plåtgården

1975 förlängdes skrovhallen och byggdes samman med svetshallen medelst ”mellanhallen”. Den sammanhängande längden ”skrovhall-mellanhall-svetshall” blev 324 m och således lite längre än repslagarebanan. 1976 byggdes en flakverkstad i direkt anslutning till södra plåthallen och mellanhallen. 1973 uppfördes en kontorsbarack ”Gulan” (den var gul till färgen) för nybyggnadssektorns arbetsledning och planerings- och arbetsberedning i nära anslutning till skrovhallen. Nästa satsning blev en verkstad för de avdelningar som var kvar i stora verkstadsbyggnaden, d.v.s. maskin-, filare, rör- och verktygsavdelningar.

Ormgropen innan den fylldes för att ge plats åt centralverkstan ( foto taget 1955). Kryssaren Tre Kronor i Oscarsdockan och långresefartyget Älvsnabben vid kajen

Karlskrona Kommun satsade i mitten av 1970-talet på en stor etablering av ”Gränges Off-Shore” och stora mängder schaktmassor togs från ön Verkö, där nu Stena-Line nu har sin färjeterminal och där tidigare också Karlskronavarvet senare hade en sammansättningsverkstad för högbrodelen till Öresundsbron som varvet levererade i slutet av 1990-talet, men som nu är riven.

Ormgropen med dåvarande driftskontoret 1964

Schaktningsarbeten i ormgropen inleds 1975

 

Fyllningen av Ormgropen 1975

Var femte minut rullade en fullastad lastbil med grus in på varvsområdet. Totalt gick det åt 123000 m³ sand och grus för att fylla ”ormgropen” . Karlskronavarvets fem-finger-dockor var egentligen början till något större. Av historien vet vi att planerna omfattade minst fem dockor till som skulle legat i ormgropen. När ormgropen tömdes på slam fick man bevis på att detta inte bara var planer- utan man hade faktiskt börjat bygga dem.

 

På bilden visas början till skoning som skulle blivit en dockvägg till 6:e dockan

Genom en utfyllning av ”Ormgropen” fick man tillräckligt stor yta för en centralverkstad, som kunde rymma förutom ovan nämnda verkstäder även el- och televerkstäder, reparationsplåtslageri och centralförråd. Efter fyllning av ormgropen med grus och sand startade pålningsarbetena och 562 betongpålar slogs ner vardera 15 meter i fyllnadsmassorna. Denna nya verkstads byggnad med sammanlagt 13800 m² golvyta togs i bruk sommaren 1977. Då hade man sedan bolagsbildningen investerat cirka 160 miljoner vid den tidens gällande penningvärde.

Längst till vänster ligger kompositverkstaden. Byggnaden till höger om Visbykorvetten längst ner i bild inrymmer det nya centralförrådet.

Centralverkstan med svajningsrummet och fem-finger-dockorna i förgrunden

Centralförrådet sett från svajningsrummet