Det hände 1992-ett axplock av händelser
I Nytt från 1992 kunde vi läsa om ett axplock av händelser från det gångna året.
-Man kunde bland annat läsa att resursenheten Ubåtssystem i praktiken blev ett eget företag.
-I Karlskrona fick resursenheten Ytfartyg & Underhåll åter ansvaret för Konstruktionskontoret i Karlskrona.
-Nya huvudinfarten, port Västerudd invigdes.
-Begreppet Specialistkariär bildades för att stimulera kompetensutvecklingen och stärka konkurrenskraften.
-Minjaktfartyget Ulvön sjösattes.
-Projekteringen av det nya ytstridsfartyget YSM 2000 påbörjades.
Läs
Det hände 1992-ett axplock av händelser
Tågfronter i plast till X2000 -tågen 1994
I KV-Nytt från 1994 kunde man läsa att Karlskronavarvet hade fått en tilläggsbeställning på ytterligare 20 tågfronter i sandwichkomposit från ABB Traction i Kalmar eller Adtranz , som företaget tidigare hette 1989 då den gemensamma utvecklingen startade.
Tågfronterna hade bland annat ett impactkrav som innebar ett en 0,9 kg tung sten skulle träffa tågfonten i en hasighet av 210 km /h utan att penetrera strukturen och skada lokföraren. Att kravet uppfylldes verifierades med en tryckluftskanon i ett höghastighets Lab i England.
Totalt hade 76 tågfronter hade tillverkats innan ordern på ytterligare 20 fronter lades 1994.
I samma nummer av KV-Nytt kunde vi också läsa att Karlskronavarvet fått en order på ett styrhus och två passagerarhus från Vägverket till Aspöfärjan Aspö III.
Läs
Rond på varvet 1962
Varvet Runt gjorde 1962 en rond på varvet för att dokumentera den pågående verksamheten. Man började i pannverkstaden där ett av de större arbetsobjekten var ett roder till Kockums Mekaniska Verkstad, som i färdigt skick skulle väga c:a 50 ton. Bland reparenter och översynsarbeten fanns fartygen Santos och California tillhörande Johnssonlinjen och som byggts vid Kockums i Malmö i början på 1950-talet.
Läs
Singaporeprojektet i slutfasen 1995
Sedan mellan ett och två år tillbaka har SSE varit arbetsplatsen för ett 25-tal anställda på Karlskronavarvet. Några hade 1995 återvänt till Sverige, men fortfarande fanns ett 20-tal kvar på plats i Singapore för att slutföra projektet.
I Nytt från 1995 berättar några medarbetare om hur det är att arbeta och leva i Singapore.
Läs
Singaporeprojektet i slutfasen 1995
Utrustningen vid SSE i Singapore utan större problem 1993
Hösten 1993 pågick utrusningsarbetena av de tre minjaktsfartygen för fullt vid varvet SSE i Singapore. Tre fartyg låg då vid varvet. Från Karlskronavarvet hade skickats ca 4800 ritningar och 40 containers med material och för att stötta varvet SSE hade Karlskronavarvet en rad medarbetare från olika discipliner på plats i Singapore under hela utrusningsfasen för fartygen.
Läs
Utrustningen vid SSE i Singapore utan större problem
KBV 302- 1995
Läs
I april 1992 startade produktionen av de första fösta Kustbevakningsfartyget KBV 301, som skulle bli prototypfartyg för den nya fartygsserien bygg i aluminium. Fartyget föll väl ut och den 16 november 1993 tecknades kontraktet på de resterande 10 fartygen.
Den 17 februari 1995 levererades det första seriefartyget KBV 302 till kustbevakningen och besättningens omdöme var att man fått en kanonbåt.
Läs
KBV 302
Utbildning av 16 man från singaporianska marinen 1993
Under en 3 veckorsperiod före jul 1993 genomgick 8 man från singaporianska marinen och 8 man från deras baspersonal en specialutbildning i kompositteknik vid Karlskronavarvet. I kurserna ”Hull repair” och ” Oufitting & Furnishing” blandades teoretiska och praktiska moment i lämpliga proportioner och kursdeltagarna ansåg att upplägget var mycket bra och givande vid den avslutande kursvärderingen.
Läs
Utbildning av 16 man från Singaporianska marinen 1993
Hydroakustisk mättank -1994
I Varvet Runt från 1994 kunde man läsa att Karlskronavarvet byggt en hydroakustisk mättank för att kunna göra komplett sonarunderunderhåll i Karlskronavarvets centralverkstad. Härigenom behöver inte Sverige vända sig utomlands för sådant underhåll på marinens sonarer.
Läs
På jakt efter företagets själ -2002
Speciellt för marinens och Kockums medarbetare höll 2002 Marinmuseum öppet hus i bildhuggarverkstaden. Det var hit som bildhuggaren Johan Törnström kom 1781 som 36-åring och arbetade fram till 1825 då han var 80 år gammal. På varvet har sedan 8 generationer i rakt nerstigande led varit anställda. 2002 arbetade då både Arne Törnström och Mikael Törnström som representerade 7 och 8 generationen .
Goda förslag 1956
Att goda förslag från medarbetare i produktionen ska belönas har varit viktigt för varvet. Belöningssummorna har varit olika beroende på förlagens förbättringspotential. Företagsnämnden har varit ansvarig för belöningssummornas storlek. Här presenteras några förslagsställare från 1956.
Läs
Christer höll på att mista foten 1994
I Nytt kunde man läsa att Christer Gunnarsson höll på att mista foten under hydroakustiska mätningar den 23 februari 1994 en mätkabel fastnade i en layrubkoppling till drivaxeln på det första minjaktsfartyget till Singapore.
Foten höll på att slitas och hängde bara kvar i några senor och det blev 45 dagars lasarettsvård. Efter 4 operationer och en längre rehabiliteringstid var Christer tillbaka på jobbet igen i oktober 1994.
Läs
Christer höll på att mista foten 94
På väg till Singapore 1994
I Nytt från 1994 kunde man läsa att det första minjaktsfartyget RSS Bedok lastats på transportfartyget Projekt Arabia den 29 mars för transporten som beräknades anlända till Singapore den 8 maj.
Väl framme i Singapore kommer ytterligare SAT att genomföras med målsättningen att vara klara i början av juli.
Läs
Så minns vi högbrobygget 1998
Den 17 november 1998 avseglade den sista högbrosektionen till Öresundsbron från Verkö till Malmö och det största stålprojektet någonsin vid varvet avslutades.
Projektet som inleddes i mars 1996 har engagerat cirka 400 personer inklusive underleverantörer och 16 000 ton stål har åt till de åtta högbrosektionerna. Några av projektgruppens nyckelpersoner fick svara på vilka intryck, lärdomar som broprojektet inneburit.
Läs
Sveriges första ubåt Hajen från 1901 flyttas till Marinmuseet 1996
I KKrV-Nytt från 1996 kunde vi läsa om att Sveriges äldsta ubåt Hajen från 1901 skulle flyttas från Lindholmen till det nya Marinmuseet. För att kunna flytta den till Marinmuseet var man tvungen att dela den i tre delarför att kunna transportera den över Lindholmsbron som har begränsad bärighet.
Läs
Sveriges första ubåt flyttas til Marinmusee’t 1996
Brobeställning till USA
I KkrV-Nytt från september 1996 kunde man läsa att det mycket innovativa konceptet för den mobila krigsbron KB 5, som tagits fram av konstruktörerna Rolf Hasselkvist och Jan Säbom, hade tagit sig vidare till finalen för att bygga en prototypbro till US Army.
Karlskronavarvet blev ett av de två företagen som skulle få bygga broprototypen.
Läs
Konstverket ”Ceto” invigt utanför Kockums entré 2023-12-08
I förra veckan var det invigning av ett nytt konstverk utanför Saab Kockums entré i Karlskrona. Konstverket har tagits fram av svetsaren och konstnären Hanna Sjöberg Gutke som har döpt verket till Ceto, efter havsvidundrens gudinna Ceto från den grekiska mytologin. Skapelsen har ett stort antal ”fiskfjäll” där medarbetare har fått möjlighet att sätta sin signatur på skapelsen och det finns över 1000 namnunderskrifter på konstverket. Även Varshistoriska föreningen i Karlskrona (VHFK) fick möjligheten att få ett eget fiskfjäll.
Läs
Konstverket Ceto invigt utanför Kockums entre’
Från Singapores horisont… 1994
I nr 11 av Nytt från den 3 juni 1994 kunde vi läsa att det tredje minjaktfartyget RSS KATONG hade sjösatts vid varvet i Singapore den 30 april. Dagen innan sjösättningen gästades KkrV:s personal på plats av Karlskronavarvets VD hans Hedman. Som avslutning på besöket gjorde även ett besök på det andra nybygget 436. Nu planerades för sjösättningen av det fjärde och sista fartyget i mitten av juli samtidigt som det första fartyget RSS BEDOK skulle överlämnas till Singapore Navy.
Läs
Lyckad varvsturneringen i innebandy 1996
Under en intensiv lördag i sporthallen den 13 april 1996 avgjordes varvsmästerskapen i innebandy. Totalt ställde 12 lag upp och efter många matcher gick segern till Rörverkstaden efter en rafflande match mot Elektronik.
Läs om den lyckade varvsturneringen i innebandy 1996.I artikeln presenteras deltagarna i all de 12 lagen.
Lärlingsutbildning 1996
1996 hade varvet 24 lärlingar på olika arbetsplatser. Att lärlingsutbildning är ett utmärkt sätt att slussa in nya medarbetare till företaget är alla överens om. För några år sedan hade varvet en egen lärlingsskola och har också haft enstaka lärlingar, men aldrig så många på en gång som 1996.
Läs
Sjösättning förr och nu
En sjösättning av ett nytt fartyg på Karlskronavarvet gjordes alltid som en stapelavlöpning.
Att bränna av dragstaget var ett precisionsarbete. Staget skulle brista i exakt rätt ögonblick. Släden måste vara ordentligt infettad så att inte släden fastnar innan fartyget når sitt rätta element.
För större fartyg finns det inga andra alternativ, men för fartyg med mindre vikt än 400 ton kan sjösättning ske med skrovhallens traverser. Fösta gången denna metod användes var i maj 1974 då en Spica-båt sjösattes. Sedan dess har alla fartyg med mindre vikt än 400 ton sjösatts på detta vis och metoden är numera en rutin.
Läs
Rond på Varvet 1970
Vid en rond på varvet 1970 pågick en välbehövlig restaurering av den gala mastkranen fått skador under tidigare höststormar.
Man höll även på med pålningsarbeten och grundundersökning utanför gamla båtverkstaden från slutet av 1700-taler, som nu skulle rivas och ge plats för den nya skrov- och montagehallen.
Läs
Skonerterna seglar igen -1972
Inför vår utrustning av skonerterna Gladan och Falken 1972 besökte redaktionen för Varvet Runt den siste tackelbodens segelsömmare Kjell Olsson som slutade sin anställning efter 42 år. Men innan han slutade var de flesta segel färdigsydda.
Läs
Snart ska båten i sjön
I nr 1 av Varvet Runt från 1958 skriver en av redaktionens medlemmar att nu är det vår i Karlskrona och att snart ska båten i sjön. Den tidens båtar var mycket mindre och anspråkslösare än dagens, men längtans tid för sjölivet var kanske ändå större än idag.
När vi tänker på våren och sommaren går i första hand tankarna till våra vikar och vatten med sol och bad och fiske. Lika aktuellt nu som för 65 år sedan.
När Vestervik skulle hämta öl
När HMS Västervik döpts 1974 konstaterades att det var det 17:e örlogsfartyget i den svenska flottan som bar namnet Västervik.
Redan 1549 omtalades det första Wästerviksskeppet som var byggt just i Västervik.
Det kanske mest omtalade var Vesterviks Fortuna som sjösattes 1643.
Efter slaget vid Kolberger Heide 1644, då skeppet skulle hämta öl, bar det sig inte bättre än att amiralen Klas Flemming blev skjuten av danskarna när han stod och rakade sig.
Läs
Rond på varvet-1965
Under vintern 1965 var de få besök av civila fartyg i dockorna, torsdagen den 25 februari blev 5 fartyg dockade samtidigt. I smådockorna låg tre små handelsfartyg.
I Oscarsdockan låg ett lite större ångfartyg, som fick en grundlig pannöverssyn, vilket gav pannplåtslagarna god sysselsättning.
Läs
Ditt namn skall vara Spårö -1996
Den 30 augusti 1996 namngav ÖB Ove Viktorin Karlskronavarvets nybygge 441 och namngav Minröjningsfartyget till HMS Spårö. Det var 10 år sedan en överbefälhavare namngav ett fartyg på varvet.
Läs Ditt namn skall vara Spårö
Visst kommer vi håg den….. 1971
Inför den stundande julhelgen 1971 besökte redaktionen för Varvet Runt några av varvets pensionärer för att påminna dem att de inte är bortglömda. De man träffade hemma var i god form och vid god hälsa i förhållande till sin ålder. Visst tyckte de att arbetet stundtals varit hårt och kallt, men att det enbart fanns ljusa minnen från den gamla tiden.
Högre Teknisk Utbildning
I Varvet Runt från 1973 kunde man läsa att 6 av Karlskronavarvets ingenjörer hade avslutat en fem terminer lång utbildning som gav dem en kompetens mellan gymnasieingenjörs examen och civilingenjörsexamen. Många gymnasieingenjörer och institutsingenjörer har en stor praktisk erfarenhet som kan behöva kompletteras och här fyller Högre Teknisk Utbildning (HTU) sin funktion.
Ceremoni i skymning 1996
I skymningen fredagen den 8 mars 1996 döptes och sjösattes HMS Styrsö som det första av en serie om fyra fartyg som nu var under byggnad. Fartyget ska nu påbörja provturer och beräknas överlämnas till Marinen i september 1996.
Ingvar Carlsson möter varvsarbetare 1993.
I Nr 5 av KV-Nytt från 1993 kunde man läsa att statsminister Ingvar Carlsson besökte Karlskronavarvet på sin rundresa genom Sverige för att träffa människor och få synpunkter från folket.
Besöket på Karlskronavarvet varade i drygt två timmar och ett flertal verkstäder besöktes.
Läs Ingvar Carlsson möter varvsarbetare 1993
Vraktunnel till Marinmuseet monteringsklar 1996
Hösten 1995 fick Karlskronavarvet en förfrågan från dåvarande Museichefen Per-Inge Lindqvist om man inte kunde bygga en undervattenstunnel som går från museets första plan ner till botten av Östersjön. Från tunnelns fönster kan man se vrakresterna av det sänkta linjeskeppet Prins Karl. Tunneln byggdes i GRP-sandwich med totalt 4 sektioner och med inspektionsfönster så att besökarna kunde se vraket. Den 2 december 1996 bogserades tunnelsektionerna från Karlskronavarvet till Marinmuseet för inpassning och slutmontering mellan havsbotten och betongplattan för galjons utställningen.
Läs
Tunnel till Marinmuseet monteringsklar 1996
Ribbspantformen klar för TV 171, 1979
I nr 2 av KV-Nytt från 1979 kunde man läsa att ribbspantformen till kustbevakningsfartygen TV 171 och TV1172 var klar. Plastverkstaden återuppstod nu som en egen tillverkningsenhet. Kustbevakningsfartygen är de största i världen som vid denne tid tillverkats enlig GRP-Sandwichmetoden. Första fartygsleveransen beräknas ske före semestern 1980.
Läs
Ribbspantformen klar för TV 171 1979
Sjunde generationen Törnström på Varvet 1994
Sju generationer Törnström har arbetat på Varvet.
Den förste var den kände bildhuggaren Johan Johan Törnström som 1781 rekryterades till Örlogsvarvet i Karlskrona, där hanskulle verka fram till fram till 1825, då han vid 81 års ålder fick arbetsbefrielse.
Efter honom har ytterligare 7 generationer Törnström arbetat på Varvet.
Läs Sjunde generationen Törnström på Varvet 1994
Kompassjusteringspaviljongen flyttas 1985
Då kompositverkstaden behövde mera plats för vändningar av skroven flyttades 1985 Kompassjusteringspaviljongen in på Örlogsbasens område. Idag 37 år senare står den lite ovanliga byggnaden med sitt speciella kulturarv lite bortglömd bakom Amiralitetskyrkan.
2017 fanns det planer på att flytta den till Lindholmen, men problemet var som alltid pengar!
Läs Kompassjusterar paviljongen flyttas1985
Hela akterskepp 1975
1975 var det lågkonjunktur för världens varv och även de svenska storvarven drabbades. Även Karlskronavarvet drabbades av annulleringar av sektioner. Varvet Runt lät Nybyggnadssektorns chef P O Larson redogöra för sin syn på framtida sektionstillverkning. Han kunde se hela akterskepp som ett framtidsmål för Karlskronavarvet.
Läs Hela akterskepp
Rond på varvet 1963
När Varvet Runt gör en rond på våren 1963 har nya Belos och minsveparen Vinö gjort sina leveransprovturer och levererats till Marinen. Kryssaren Göta Lejon förbereds för att tas ut ur malpåsen. På slipen har det tidvis varit ganska trångt med flera mindre fartyg samtidigt.
Rond på varvet 1967
I Varvet Runt från1967 finner man att gamla Belos som byggdes 1885 och varit Svenska Marinens bärgningsfartyg i 20 år kommit till Karlskronavarvet för upphuggning.
Flottningslucka till Järkvissle-1959
I Nr 1 av Varvet Runt från 1959 kunde man läsa att Marinverkstäderna i Karlskrona fått ordern från Kungliga Vattenfallsstyrelsen att tillverka en flottningslucka som skulle monteras vid Järkvissle i Indalsälven.
Läs Flottningslucka till Järkvissle – 1959
KMV och KkrV i samarbete med civilt skeppsbyggeri
I slutet av 1960-talet och fram till mitten av 1970-talet levererade Karlskronavarvet arbetsintensiva sektioner som akterstävar och bulbstävar till Kockums Mekaniska Verkstad som specialiserat sig på att bygga stora tankfartyg på mycket kort tid
Läs KMV-KkrV – 1969
Våra pensionärer på varvsbesök 1963
I Varvet Runt från 1963 kunds vi läsa att 120 pensionärer hade hörsammat en inbjudan till ett studiebesök under parollen ”Från gammalt till nytt” med en rundvandring i de nya plåtverkstäderna och svetshallen. Under den ärtmiddag som avåts under gemytliga former i varvets marketenteri upplivades många gamla minnen från den tid som varit.
Läs Våra pensionärer på varvsbesök
Hårda krav på svetsning i het miljö- 1993
I KV-Nytt från 1993 beskrevs arbetssituationen för de pågående svetsarbetena i den första tubsektionen i Gotlandklassen. Här är det hårda krav på svetsningen som sker i het miljö med förvärmda plåtar upp till 120 graders värme. Utrymmena är mycket trånga vilket gör arbetsmiljön extra besvärlig för svetsarna som endast arbeta i en halvtimmes långa arbetspass åtgången.
Läs Hårda krav på svetsning i het miljö-1993
Rond på varvet 1967
I Nr 2 av Varvet Runt från 1967 ser vi att bland varvet civila ordrar finns tillverkning valsar till drivriktverk och detaljer till järnvägsbroar.
I Polhemsdockan ligger Älvsnabben för underhåll, nyss hemkommen från årets långresa.
Verkstadsmaterielförrådet- 1959
I en rond på varvet 1959 besöktes Verkstadsmaterialförrådet. Till förrådet hör också en avdelning som kallas interims förrådet. Där förvars all materiel som är avsedd för inbyggnad i olika projekt och därför inköpts av andra avdelningar eller tillverkats vid de egna verkstäderna. Man konstaterade att många förrådslokaler är otidsenliga med för små lagerytor och ett nytt centralförråd står högt på önskelistan.
Avslutning i yrkesskolan 1958
I Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa att skolavslutningen den 23 maj fick en högtidlig prägel då skolans mångårige rektor O.W. Anderson lämnade skolan efter läsårets slut och gick i pension…
Läs Avslutning i yrkesskolan 1958
Framtidsinvesteringar 1993
I Nr 13 av KV-Nytt från 1993 redovisades ett antal större investeringar som hade beslutats på Karlskronavarvet för att effektivisera verksamheten i produktionen. Bland dessa kan nämnas svetsrobot, NC styrd svarv, bäddfräs och mikroprocessorstyrd utrusning för rörsvetsning.
Läs Framtidsinvesteringar 1993
Rond på varvet 1968–2
I Nr 2 av Varvet Runt från 1968 kan vi se när det första skrovet av segelbåten OC 35 lastas för en köpare i Göteborg samt hur två dubbla bottensektioner lyft ombord på ett fartyg för transport till Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö.
Ett nytt min- och ubåtsdepåfartyg-1968
1968 bemyndigades FMV att lägga en beställning av ett nytt min- och ubåtsdepåfartyg till Karlskronavarvet. Fartyget är en ersättning för det 42 år gamla ubåtsdepåfartyget Patricia, som sedan andra världskriget varit en oumbärlig del av den fredsutrustade ubåtsflottiljen
Läs Ett nytt min-ubåtsdepåfartyg
Statsministern besökte varvet 1956
Torsdagen den 23 augusti fick örlogsvarvet besök av statsminister Tage Erlander, som fick en rundvandring i verkstäder, på kajer och dockor innan besöket avslutades på varvsmuseet.
Läs Statsministern besökte varvet 1956
Framtidsfrågor på regeringens bord 1993
I Nytt från 1993 redovisade att regeringen låtit försvaret anskaffa arme’broar från Karlskronavarvet. Man meddelade också att ett nytt ytstridsfartyg , baserat på Smyge-projektet skulle utvecklas.
Ditt namn ska vara Varberg-1974
I Varvet Runt från 1974 kunde vi läsa om att torpedbåten Varberg döptes den 21 mars 1974. Sjösättningen hade skett ”i stillhet” redan den 2 februari, men nu var det dags för den officiella dopceremonin som utfördes av förre CM amiral Åke Lindemalm.
Läs Ditt namn ska vara Varberg
Arbetena med varvets modernisering påbörjade 1961
Under våren 1961 inleddes första etappen av en 4 år lång moderniseringsplan vilket innebar omfattande avplaningsarbeten, både innanför och utanför varvsmuren. Innanför muren pågick också rivning av ett flertal byggnader som inrymde byggnadsdepartementet, driftskontoret och sjukreserven.
Läs Arbetena med varvets modernisering påbörjade
Provtur med isbrytaren YMER 1972
Den 27 november 1972 kunde vi läsa i Varvet Runt att den gamla isbrytaren Ymer gick på provtur efter fullgjord översyn vid örlogsvarvet i Karlskrona.
Ymer var en svensk isbrytare byggd på Kockums varv i Malmö 1931–1933. Ymer tjänstgjorde i 44 år tills hon år 1976 såldes för skrotning.
Den nya isbrytaren Ymer levererades 1977 från Wärtsilä i Helsingfors som det sista av de tre fartygen i Atle-klassen.
”införlifvas med varfvet” 1961
I Varvet Runt från 1961kunde vi läsa att Karlskronavarvet AB kommit överens med Karlskrona stad om att förvärva den största delen kvarteret Pollux där det nya huvudkontoret skulle byggas i utbyte mot Chapmansplan och fastigheter på Saltö.
Nygamla båtar i serieproduktion – 1976
I Varvet Runt från 1976 kunde vi läsa de fyra motortorpedbåtarna T41-T44 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstad mellan åren 1952-1956 skulle byggas om till vedettbåtar.
T 41 fick efter ombyggnad till vedettbåt namnet HMS Viken (V04). De övriga T42, T43 och T44 fick namnen HMS Skanör (V01), HMS Smyge (V02) och HMS Arild (V03). Efter ombyggnaderna var fartygen i tjänst till mellan 1989-1992.
Den 28 oktober 1981 på förmiddagen nådde HMS Smyge som första svenska örlogsfartyg fram till den grundstötta sovjetiska ubåten U 137 i Gåsefjärden vid Torumskär i Karlskronas Östra skärgård.
Läs Nygamla båtar i serieproduktion
Historien om den första fartygsektionen på Karlskronavarvet
I slutet av 1960-talet och början av 1970-taket var Karlskronavarvet en stor underleverantör till de två svenska storvarven Götaverken och Kockums och sysselsatte närmare 400 personer med sektionsbyggnad åt dessa när oljekrisen kom 1973.
Den första ordern skrevs hösten 1967 och var två akterstävar för Kockums två gastankers, s.k. LNG. Dess första akterstävar vägde 120 ton vardera och levererades 23 mars 1968 respektive 17 juni samma år.
Läs Historien om den första fartygssektionen på Karlskronavarvet-1967
1956 års medaljutdelning
Fredagen den 12 oktober 1956 var det dags för medaljutdelning för 30 års nit och redlighet i rikets tjänst vid Örlogsvarvet i Karlskrona. Varvschefen höll ett kort tal innan medaljerna delades ut till 26 anställda vid varvet innan kaffe serverades i Varvsmuseets galjonsal.
Ritkammaren från 1784
I Nr 3 av Varvet Runt från 1958 berättas om Örlogsvarvets första ritkammare eller konstruktionskontor från 1784.
Lokalen finns bevarad och är belägen i Gamla Modellsalshusets andra våning väster om Modellsalen. Ritkammaren som hade en golvyta av 6.5 x 7,5 m uppvärmdes med två kakelugnar.
Läs Ritkammaren
Pensionärer berättar julminnen 1967
I Varvet runt från 1967 berättade några pensionärer sina julminnen från tidigt 1900-tal.
Läs Pensionärer berättar julminnen 1967
Gissa?
Vad är detta för en bricka som visades i Varvet Runt från 1967? Metallbrickan är en så kallad ”döbricka” som alla anställda skulle bära på sig och kunna visas upp vid anmodan. Legitimationsbrickan var i bruk fram till mitten av 1940-talet då den ersattes av ett legitimationskort.
Läs Gissa
Sjötur med Tb HMS Vega 1967
Torpedbåtarna i Spica I -klassen som färdigställdes 1966–67 fick namnet efter det första fartyget i serien. Fartygens namn är lånade från kända stjärnor. Det första fartyget i serien T121 fick namnet HMS Spica och det femte fartyget i serien fick namnet HMS Vega.
T121 – T123 byggdes av Götaverken i Göteborg och T124 – T126 av Karlskronavarvet.
Rond på varvet 1965
I plåtslagerihallarna växte sektionerna till de nya torpedbåtarna fram. I aluminiumverkstaden pågick aluminiumsvetsning av krigsbrodetaljer för Krigsbrosbro 4 och i båtverkstaden pågick Viggenproduktionen för fullt. I dockorna pågick omfattande reparationer och underhåll av civila fartyg.
Svetsroboten på plats 1994
I Nytt från 1994 kunde man läsa om att den nya svetsroboten var på plats i Hall 3 på Karlskronavarvet lagom till starten av broproduktionen av Öresundsbrons högbrodel som skulle inledas några veckor senare.
Högbroprojektet som var Karlskronavarvets största stålprojekt någonsin skulle bli 1092 m lång.
Det gick åt cirka 16 000 ton stål för att bygga 54 delsektioner om 20 meter, sammansatta till åtta brosektioner, sex stycken på 140 meter och två stycken på 120 meter.
Minröjningsfartyget Skaftö överlämnas 1997
Den 13 juni 1997 överlämnades HMS Skaftö till Marinen. Skaftö var det tredje av fyra kompositminsvepare i Styrsöklassen byggda mellan åren 1996 och 1997. Skaftö var det fartyg som röjde minorna för att DC3:an i Catalina-affären skulle kunna bärgas.
Läs Minröjningsfartyget Skaftö överlämnas 1997
KA-båtar 1957
I första numret av Varvet Runt från 1957 beskrevs att Marinverkstäderna i Karlskrona fått en order på sex mindre transportbåtar.
Åren 1956 – 1959 byggdes för Kustartilleriets räkning 30 s.k. 300-båter, även kallade transportbåt mindre
De hade måtten längd 9,5 m, bredd 2,5 m och djupgående 0,9 m.
De byggdes på tre svenska varv.
301 – 306, Marinverkstäderna Karlskrona
308 – 310, 325 – 330, Marinverkstäderna Stockholm
307, 311 – 324, Fårösundsvarvet
Karlskronavarvets sex båtar är alla byggda 1956
De drevs av en dieselmotor, Thames 592 E och kunde nå en fart av 10 knop. Deplacementet var 3,6 ton och antalet passagerare var 15 inklusive besättning.
Båtarna 301 – 316 tilldelades SK, Stockholms kustartilleriförsvar
Båtarna 317 – 319 NK, Norrlands kustartilleriförsvar
Båtarna 320 – 322 BK, Blekinge kustartilleriförsvar
Båtarna 323 – 324 GK, Gotlands kustartilleriförsvar
Båtarna 325 – 330 GbK, Göteborgs kustartilleriförsvar
Båtarna utrangerades på 1970- och 1980-talen
Läs: KA 300-båtar 1957
Trängsel i Oscarsdockan 1965
Fram till början av 1990-talet var det vanligt att Oscarsdockan användes för reparation och underhåll av civila fartyg och på 1960-talet stod ibland de civila fartygen på kö för att dockas in i Oscarsdockan.
Efter ett riksdagsbeslut att reducera det svenska ubåtsvapnet till fem enheter, såldes alla de fem ubåtarna i Sjöormenklassen till Singapores flotta år 1997.
Dockan användes då under några år för moderniseringen av ubåtarna R.S.S Centurion, R.S.S Conqueror och R.S.S Chieftain och inga andra fartyg kunde då dockas in.
Läs Trängsel i Oscarsdockan 1965
Kölläggningsceremoni NB 438 1993
Den 17 mars 1993 hade minjaktsprojektet till Singapore avancerat så långt att det var dags för det fjärde och sista fartygets kölläggningsceremoni, som nu blivit en tradition. Denna gång var det Colonel Tan, Director Defence and Material Organisation som utförde ceremonin.
Läs Kölläggningsceremoni NB 438 1993
Liten Intervju 1957
Bland de anställda vid Marinverkstäderna 1957 fanns många lärlingar som fick både teoretisk och praktisk utbildning. I Nr 1 av Varvet Runt från 1957 gjordes en liten intervju med plåtslagarelärlingen Sven Ivar Kristiansson.
På den tiden fick man veckolön, där hälften lämnades till föräldrarna för kost och uppehälle.
Gamla teatern på Varvsgatan 1971
I Varvet Runt från 1971 publicerades en artikel som beskrev historien om den gamla teatern vid Västerudd.
Karlskrona Teater på Varvsgatan invigdes den 2 oktober 1880. Den tjänade sen som teater fram tills Konserthuset vid Stortorget stod klart 1939. Då överläts byggnaden på Varvsgatan till Kronan och kallades Örlogsteatern. Där hölls många populära ”varvsrevyer” under efterföljande decennier. Teatern med sina fina loger hade totalt 550 sittplatser. Trots många protester revs byggnaden den 22 februari 1972.
Läs Gamla Teatern på Varvsgatan
Örlogsvarfvet i Karlskrona 1876
I Varvet runt från 1965 berättas att man fick ett paket med en hel årgång av Ny Illustrerad Tidning från 1876. I nr 29 från den 15 juli fanns nedanstående artikel om Örlogsvarfvet i Karlskrona
Läs Örlogsvarfvet i Karlskrona 1876
Nya huvudkontoret tar form mellan 1965–1967
Under våren 1965 revs de kvarstående rivningshusen i kvarteret Pollux vid Amiralitetsgatan för att ge plats till Karlskronavarvets nya hudkontor. 1967 var det nya kontoret klart för inflyttning.
53 år senare har kontoret tjänat ut och varvets personal har flyttat in i Saab Kockums nya kontor vid Västerudd.
Det gamla kontoret är nu sålt och planeras byggas om till bostäder.
Minsveparen BLIDÖ sjösatt 1963
Skrovet till den sista träminsveparen i Arköklassen sjösattes den 17 september 1963 från slipen i båtbyggarverkstaden.
Karlskronavarvet byggde 6 av de tolv skroven.
Konstruktionsarbetet utfördes av Oskarshamns varvet vid ett konstruktionskontor i Saltsjö Duvnäs i nära samarbete med Fisksätra Varv, där de första skroven byggdes, som sedan utrustades i Oskarshamn. Sedermera professor Karl-Axel Olsson på KTH, Intuitionen för Lättkonstruktioner, var den ingenjör som gjorde det huvudsakliga beräkningsarbetet för Arkö-serien.
Läs Minsveparen BLIDÖ sjösatt 1963
Sidokölssvävarna Jet Prince och Jet Princess
Den 26 och 27 maj 1988 inbjöds varvets anställda med familjer att göra en åktur med de nya sidokölssvävarna i komposit. 4 turer arrangerades varje dag. Alla turerna blev fullbokade och 1857 anställda fick provåka de nya snabbgående passagerarfärjorna i fart över 40 knop.
Läs Sidokölsvävarna
I Östersjöns skärgårdar
I Nr 3 av Varvet Runt från 1967 skildrar den varvsanställde med signaturen Bengt A en segelsemester i Östersjöns skärgårdar. Långsegling från Karlskrona gick längs ostkusten upp till Dalarö och därefter över till Mariehamn på Åland, som blev resans vändpunkt innan kursen sattes hemåt mot Karlskrona.
KkrV:s hemliga nybygge Nb 431 Smyge 1991
Torsdagen den 15 mars 1981 var det dags att sjösätta Testriggen eller försöksfartyget Smyge som blev benämningen i fortsättningen. Det var Karlskronavarvets hemliga och kanske mest utmanande projekt någonsin och resultaten ska ligga till grund för framtidens ytfartyg.
Läs Testriggen
421 Standard Flex i sjön inför transport till Danmark 1986
Fredagen den 29 augusti 1986 sjösattes det danska nybygget Standard Flex 300. Fartyget skall sedan bogseras till Aalborgs Vaerf för slututrustning.
Läs 421 Standard Flex i sjön inför transport till Danmark 1986
Spica II igen i främsta ledet 1982
1973-1976 byggdes Spica II serien. Nu skall samtliga byggas om för att ge svenska marinen ytattackkapacitet. Pitå är redan ombyggd och får tjäna som prototyp.
Läs Spica II igen i främsta ledet 1982
Lägesrapport produktion 93
I första numret av Nytt från 1993 kunde vi läsa att beläggningen i produktion var god för de tre första kvartalen, men därefter behövdes påfyllning.
För Elektronikavdelningen och Teknikavdelningen rådde fortfarande överbeläggning.
Läs Lägesrapport produktion 93
Sommarfest 1993
Fredagen den 13 augusti 1993 med klarblå himmel, men med ovanligt stark vind, hölls varvets sommar fest med picknick i det gröna på Lindholmen och med sedvanlig dragkamp mellan avdelningarna.
Utrustningsavdelningen gick denna gång segrande ur striden.
Läs Sommarfest 1993
Yrkesskolornas avslutning-1956
I Varvet Runt från 1956 kunde man läsa att den 22 maj avslutades Karlskrona Stads skolor för yrkesundervisning. Bland eleverna var 252 stycken anställda vid Marinverkstäderna som varvet kallades för på den tiden.
Läs Yrkesskolornas avslutning 1956
Snart är de gamla stämpelklockornas tid förbi (1993)
För 28 års edan kunde man läsa i Nytt att det gamla systemet med stämpelkort och stämpelklockor skulle gå i graven och ersättas och ersätta med ett centralt och datorbaserat system, där tidsstämplingen kunde ske med de anställdas passerkort. Under 1994 skulle det nya systemet sättas i drift för hela företaget.
Läs Snart är de gamla stämpelklockornas tid förbi 1993
Polhemsdockans pumpar moderniserade 1993
Under hösten 1992 och vintern 1993 byttes de närmare 50 år gamla Laval pumparna ut som svarat för Polhemsdockans tömning sedan dockans ångmaskin pensionerades 1944 och dockan fick elektriska pumpar.
Pumparna står i samma brunn som de ursprungliga stod i när dockan invigdes 1724.
Läs Polhemsdockans pumpar moderniserade 1993
Läs även hela historien om Polhemsdockans tillkomst https://www.vhfk.se/polhemsdockan/
Karlskronavarvets skolverkstad 1970
1970 antogs 50 elever till Karlskronavarvets skolverkstad. 20 antogs till den verkstadsmekaniska linjen, 20 till linjen för industriplåtslagar och 10 till linjen för industrielektriker.
Utbildningen var treårig med omväxlande praktiskt arbete och teoriundervisning.
Samma år avslutades utbildningen för 30 tidigare elever som nu blev ett tillskott till varvets yrkesarbetarskrå.
Fyra profilers syn på Karlskronavarvet
Den 30 april 1994 var en alldeles speciell dag på Karlskronavarvet. Då sa över ett 25-tal personer tack och adjö till företaget, många med över 40 års anställning.
Läs Fyra profilers syn på Karlskronavarvet
Torpedbåten Norrköping överlämnas till FMV 1973
Fredagen den 11 maj 1973 överlämnades torpedbåten Norrköping till Försvarets Materielverk FMV vid en enkel ceremoni ombord på fartyget. Befälstecken och örlogsflagga hissades och KkrV vimpel halades och motorer startades och Norrköping backade ut från kajen.
Läs Torpedbåten Norrköping levererad 1973
En tung exportartikel lämnar varvet 1994
Den 25 mars 1994 var Karlskronavarvets nybygge 435 RSS Bedok klar för lastas på transportfartyget Projekt Arabia för vidare transport till Singapore efter att verkstadsprover och SAT (Sea Aceptance Tests) hade genomförts.
Läs En tung exportartikel lämnar varvet 1994
Om-och tillbyggd ytbehandlingsverkstad invigd 1993
I nr 10 av KV-nytt från 1993 läste vi att den nya ytbehandlingsverkstaden tagits i bruk efter en om- och tillbyggnad. I och med denna tillbyggnad koncentrerades företaget detaljmålning och ytbehandlingsverksamhet till ett enda ställe.
Läs Om- och tillbyggd ytbehandlingsverkstad invigd 1993
Femte patrullbåten återlevererad i oktober 1993
I oktober 1993 var ombyggnaden av den femte patrullbåten Väktaren i Huginklassen klar och leverasprotokollet undertecknades i det anrika konferensrummet i mastkranen. Nu återstår tre patrullbåtar, där den sista ska levereras före sommaren 1994.
Läs Femte patrullbåten återlevererad oktober 1993
Sjösättning HMS Norrtälje 1973
Den 18 september 1973 skulle varvets nybygge 371 HMS Norrtälje ha sjösatts, men på grund av Kung Gustav den VI Adolfs bortgång fick sjösättningsceremonin inställas. Utrymmet på bädden kunde inte blockeras varför nybygge 371 sjösattes utan någon form av militära ceremonier och utan att ha blivit döpt.
Läs Sjösättning HMS Norrtälje 1973
Svävaren KA M10 X 1997
1997 fick Karlskronavarvet uppdraget att konstruera och leverera en svävare prototyp till svenska marinen.
Skrovet som var extremt vikt optimerat byggdes som en sandwichkonstruktion med mycket tunna laminat av kolfiber och vinylester. Laminattjockleken i överbyggnaden var t.ex. endast strax över en halv mm.
Försöksfartyget SMYGE sjösatt 1991
Torsdagen den 19 mars 1991 sjösattes försöksfartyget HMS SMYGE.
HMS SMYGE var ett försöksfartyg i svenska marinen för att studera effekten av signaturanpassning. Skrovet är utformat för att ge ett mycket svagt radareko, och fartygets driftsystem konstruerades för att vara svårupptäckt för både sonar och värmebaserade sensorer.
SMYGE användes för en rad olika tester. Hon hade bland annat en konfiguration med 2 st Robot 15 som doldes inuti fartyget bakom radarmålsoptimerade luckor som öppnades då RB 15 avfyrades. In annan konfigurations var hon utrustad med 2 x 40 cm torpedtuber.
Erfarenheterna från SMYGE låg till grund för ett nytt och större projekt, Ytstridsfartyg 2000 (YS 2000), som utvecklades till Visby-klassen.
Läs SMYGE 1991
M80 kontraktet klart 1981
Den 26 februari 1981 tecknades kontraktet mellan Försvarets Materielverk och Karlskronavarvet om att bygga två minröjningsfartyg i komposit av typ M80. Fartygen som inledde en helt ny typ som kunde användas både för minsvepning och minjakt. Fartygen kom senare att döpas till Landsort och Arholma.
Delbeställning YSB 1993
Torsdagen den 28 oktober 1993 gav regeringen klartecken till att en delbeställning av det nya ytstridsfartyget YSB kunde läggas till Karlskronavarvet.
Klartecknet konstruktion, byggnation och anskaffning av material med lång leveranstid. Arbetet med att på den slutliga beställningen pågick för fullt för att få den slutliga beställningen på fyra fartyg.
Karlskronavarvet i väntans tider 1993
Hur ser framtiden ut det kommande året för Karlskronavarvet var 1993 en fråga som togs upp på höstens första arbetsplatsträff. Här berördes beskeden om YSB och YSM som dragit ut på tiden.
Läs Karlskronavarvet i väntans tider 1993
Vårt senaste Nybygge 1955
På Örlogsvarvet i Karlskrona byggdes 1955 och 1956 två bogserbåtar till Svenska Försvaret, A 323 Heros (Nb 331) och A 253 Hermes (Nb 333).
I ”Tidskrift för personalen vid marinverkstäderna i Karlskrona” ,som blev Varvet Runt kunde man läsa om när Heros levererades.
Bogserbåten Heros kölsträcktes den 26 april och sjösattes den 11 augusti De omfattande provturerna genomfördes programenligt i gott väder den 15 – 17 november
Starkodder ombyggd 1993
I nr 7 av KV-Nytt från 1993 kunde man läsa om när den tredje patrull båten av typ Hugin överlämnades till Marinen. Total ingick åtta fartyg i serien som fick nya maskiner och ett nytt hydrofonsystem som gav dem en imponerande ubåtsjaktkapacitet.
Läs Starkodder 1993
Varvs cykeln åtråvärd, miljövänlig och effektiv
I KV-Nytt från 1990 kunde vi läsa att det fanns 465 varvscyklar på varvet enligt lånekvitton. Avstånden mellan verkstäderna och fartygen vid kajerna är långa och den som en gång fått en cykel släpper den aldrig.
Läs Varvs cykeln åtråvärd, 1990
Plåtslageri och svetshall 1963
I Nr 3 av Varvet Runt från 1963 kunde man läsa om att den nya plåtslageri och svetshallen hade tagits i bruk. Den nya anläggningen var nu praktiskt taget färdig och endast mindre kompletteringsarbeten återstod.
Läs Plåtslageri och svetshall 1963
Snart rustade för kamp mot isarna i vinter 1970
I Varvet Runt från 1970 kunde vi läsa om att två isbrytare låg i Oscarsdockan och rustades för vinterperioden. Det var isbrytarna Ymer byggd 1933 på Kockums Mekaniska Verkstad och Thule byggd på Karlskronavarvet 1953.Läs
Läs Snart rustade för kamp mot isarna i vinter 1970
Komplicerad reparation av kulturhistorisk docka 1992
I KV-Nytt kunde man läsa om att docka 1 i femfinger dockorna skulle rustas upp då det blivit problem med dockbottnens dränering i den 230 år gamla dockan. Orsaken till problemen tros vara att grundvattennivån utanför docka höjdes då ormgropen fylldes igen.
Läs Komplicerad reparation av kulturhistorisk docka 1992
Pelikanens ombyggnad klar 1993
I KV-Nytt fån 1993 kunde man läsa om att torpedbärgningsfartyget Pelikanen kunde lämna varvet efter översyn och om byggnad
Läs Pelikanens ombyggnad klar 1993
Beställning av 10 kustbevakningsfartyg till KkrV 1993
Efter att kustbevakningen provat protypen KBV 301 i 1200 timmar till full belåtenhet undertecknades beställningen på ytterligare 10 kustbevakningsfartyg den 16 november 1993.
Läs Beställning av 10 kustbevakningsfartyg till KkrV
Nybygge 437 mot Singapore maj 1993
Tisdagen den 25 maj 1993 lastades det tredje skrovet för transport till varvet i Singapore. Resan tar cirka en månad och i början av juli ska lasten vara framme
Läs Nb 437 skrov till Singapore 1993
Verkstadsprovtur med Orion 1984
Den 18 april 1984 gjorde signalspaningsfartyget Orion sin första verkstads- provtur och efter den andra godkändes fartyget och den 26 april påbörjades leveranskontrollen
Läs Verkstadsprovtur med Orion 1984
Nybygge 436 sjösatt och döpt Singapore 1994
Lördagen den 29 januari 1994 döptes och sjösatte det andra minjaktfartyget Nyb 436 enligt singaporiansk tradition också med champagne.
Namnet blev RSS Kallang.
Läs Nybygge 436 sjösatt och döpt Singapore
Karlskronavarvets skolverkstad 1970
I Varvet Runt från 1970 visas ett inslag Karlskronavarvets lärlingsutbildning. Utbildningen var 3-årig och bedrevs helt på dagtid. Eleverna anställdes som lärlingar med avtalsenlig lön under hela utbildningstiden.
Läs Karlskronavarvets skolverkstad 1970
Jungfruturen med 435 Bedok till Singapore 1993
Den 30 november 1993 gjorde det första av de fyra minjaktfartygen till Singapore sin jungfrutur.
Allt fungerade enligt planerna. Tidigare under hösten hade 16 man från Singapore specialutbildats på KkrV i kurserna
” Hull repair” och ”Outfitting & Furnishing”.
Läs Jungfruturen med 435 Bedok till Singapore
Sju generationer på varvet 1970
På Karlskronavarvet finns ett flertal släkter som generation efter generation haft anställning på varvet. Ingen kan tävla med familjen Törnström. Den förste av dem var bildhuggaren Johan som började på varvet 1781.
1970 fanns det sju generationer som burit namnet Törnström
Läs Sju generationer på varvet 1970
1,4 Miljarder i orderstock 1990
I Nr 2 av Varvet Runt från 1990 kunde man läsa om att Karlskronavarvet hade många projekt på gång och att man hade 1,4 miljarder kronor i orderstock. Bland projekten kan nämnas Kustkorvetterna i Göteborgsklassen, kompositskrovet till Ulvön, Testriggen, tågfronter till X 2000 tågen, arme’-broar och ett 25-tal ombyggnader/reparenter.
Läs 1,4 Miljarder i orderstock 1990
Baltic Bright levererad 1996
Måndagen den 30 september, kl 19:10, 1996 avgick Ro/Ro fartyget Baltic Bright mot Norrköping och Holmens Bruk i Braviken.
Den 1 oktober kl 11:57 var fartyget framme vilket var 3 minuter före kontrakterad tid!
Läs RoRo
Byggstart YS 2000 oktober 1996
Fredagen den 4 oktober 1996 inleddes malltillverkningen för YS2000 med förskeppssektionen på mallvinden. Skrovet skulle byggas i tre sektioner.
Läs Byggstart YS2000
Björnligan
I KV-Nytt från 1993 kunde man läsa om ”Björnligan” eller det ”tunga gänget ”som de också brukade kallas.
Lyftgänget svarade för alla tunga lyft på varvet såsom vändning av kompositskroven och lyften av alla ubåtssektionerna.
Läs Björnligan
Sista kustkorvetten typ Göteborg levererad 1993
Måndagen den 7 juni 1993 överlämnades den fjärde och sist kustkorvetten HMS Sundsvall till marinen. Tidigare fartyg i serien är Göteborg Gävle och Kalmar.
Läs Sista kustkorvetten typ Göteborg levererad
Första minjaktsfartyget till Singapore levererat 1994
Den 15 juli 1994 levererades de första minjaktsfartyget RSS BEDOK (KkrV Nb 435) till singaporianska marinen och dagen därpå den 16 juli 1994 sjösattes det fjärde minjaktsfartyget RSS PUNGUL (KkrV Nb 438) vid det lokala varvet SSE i Singapore.
Läs Första minjaktsfartyget till Singapore levererat
Andra ombyggda patrullbåten levererad -1992
Den 18 december 1992 överlämnades den andra ombyggda patrullbåten HMS Tordön till FMV och marinen.
Ombyggnaden följande sex följande patrullbåtarna sker nu i högt tempo med täta leveranser fram till mitten 1994 då projektet avslutas.
Läs Andra ombyggda patrullbåten levererad
Baltic Bright sjösätts 1996
1995 återkom rederiet som ägde de första 2 Ro/Ro fartygen Baltic Press och Baltic Print med en förfrågan om att bygga ett liknande fartyg fast större och den 12 maj 1995 tecknades kontraktet.
Detta var det första civila handelsfartygskontraktet som placerats på ett svenskt varv på 10 år!
Lördagen den 3 augusti 1996 passerade ännu en milstolpe då det nu kompletta fartyget Baltic Bright sjösattes i Oscarsdockan
RSS BEDOK sjösätts juni 1993
Torsdagen de 24 juni 1993 var det dags för sjösättning och dop av varvets nybygge 435, det första minjaktfartyget till Singapore.
Fartyget döptes med champagne enligt singaporiansk tradition till RSS BEDOK, något som bestämts genom en omröstning bland befolkningen i Singapore.
Nybygge 440 klar i plastverkstaden 1994
I KV-nytt från september 1994 kunde vi läsa att läsa att Nybygge 440 lämnade plastverkstaden för transport till skrovhallen där utrustningsarbetena skulle göras
Läs Nybygge 440 klar i plastverkstaden
Kraftfulla insatser på Balanga Sister 1994
I Nytt från den 25 februari 94 kunde vi läsa om att polenfärjan Balanga Sister fått en rad anmärkningar från Sjöfartsinspektionen som snabbt måste åtgärdas. Under några intensiva dygn slet ett 40-tal KkrV arbetare för att få färjan i ordning till den aviserade avgången den 18 februari.
Läs Kraftfulla insatser på Balanga Sister 1994
Bråda dagar 1993
Torsdagen de 24 juni 1993 var det dags för sjösättning och dop av varvets nybygge 435, det först minjaktfartyget till Singapore.
Sjösättningen måste göras på Lövmarknadsdagen trots att verksamhets personalen var ledig, då varvets huvudgäster hade fulltecknade program värden över och det var under några timmar denna dag som de hade tillfälle att närvara.
Läs Bråda dagar
KBV-produktionen i startgroparna (april 1994)
I april 1992 startade produktionen av de första fösta Kustbevakningsfartyget KBV 301, som skulle bli prototypfartyg för den nya fartygsserien bygg i aluminium. Fartyget föll väl ut och den 16 november 1993 tecknades kontraktet på de resterande 10 fartygen.
I början av april skedde den formella produktionsstarten, där det första seriefartyget ska levereras de 6 februari 1995
Läs KBV-produktionen i startgroparna (april 1994)
Elektroniken på ständig frammarsch 1993
Elektroniken har fått en allt större betydelse i dagens och morgondagens fartygssystem konstaterades i Nytt från 1993.
Vi tar idag på oss hela ansvaret för elektronik och vapensystem ombord på fartygen sade Tommy Melin, som 1993 var chef på Karlskronavarvets elektronikavdelning .
Läs Elektroniken på ständig frammarsch
Reparenter 1973
I början av 1970-talet var det inte ovanligt att se civila fartyg i varvets dockor.
I slutet av januari och under februari 1973 fick två fartyg söka nödhamn i Karlskrona för reparationer.
I Nr 2 av Varvet Runt från 1973 kan vi läsa om dessa två haverister som hade sådana skador att de måste uppsöka varv för reparation. Även ytterligare reparententer togs in till varvet under våren för reparation och underhåll, där ordnarna togs i konkurrens med andar varv.
Läs Reparenter 1973
Kustbevakningsfartyget TV 171 -1978
I juli 1978 undertecknades kontraktet för kustbevakningsfartyget TV 171 som skulle byggas i glasfiberarmerad plast.
Ordern var resultatet från den arbetsgrupp som tillsattes för i samband med att M70- ordern annullerades just före kontrakt. Härigenom fick Karlskronavarvet en ersättning för den uteblivna ordern och kunde skaffa sig erfarenhet av att bygga stora kompositfartyg .
Läs TV 171
Tankmotorfartyget Sten Ragne 1963
I nr 3 av Varvet Runt från 1963 meddelade Karlskronavarvet att man fått en beställning av ett civilt fartyg.
Det var rederiaktiebolaget Ragne i Västervik som beställde ett tankmotorfartyg som senare fick namnet Sten Ragne.
Läs Tankmotorfartyget Sten Ragne
Verkskyddsövning på KkrV 1971
Som ett led i den försöksverksamhet som civilförsvaret bedriver med utbildnings och förrådsorganisationer i södra Sverige hade civilförsvarsstyrelsen beordrat en verkskyddsövning vid KkrV den 15 maj 1971.
Läs Verkskyddsövning på KkrV 1971
O. W. Andersson berättar varvsminnen 1960
Carl Oscar Wilhelm Andersson föddes som utomäktenskaplig son till Anna Charlotta Andersson den 22 juni 1888 och dog 1964 i Karlskrona.
Vid 15 blev han lärling hos en smed i Kalvhagen. Arbetstiden var 11,5 timmar om dagen och lönen tre kronor i veckan. Han avlade sitt gesällprov, därefter blev det militärtjänstgöring vid Kustartilleriet och engagemang i fackföreningen. På grund av storstrejken 1909 miste han sitt arbete hos smidesmästaren. Så småningom anställdes han på varvet, engagerade sig i politiken allt mer och blev en av stadens mest inflytelserika politiker. Sin mest viktiga insats gjorde han som rektor för Centrala verkstadsskolan, som han byggde upp och ledde efter egna principer
Läs O W Andersson
Made in Karlskrona
Starkt försenade men i rätt tid med tanke på de svåra isförhållandena har två produkttankers, Vinga Polaris och Vinga Star, levererats till Vingatank Rederi AB på Donsö”, rapporterade Svensk Sjöfarts Tidning i nummer 5 1982.
40 år senare är Vinga Polaris fortfarande i drift.
Läs bloggen i Svensk Sjöfartstidning från 2019.
https://www.sjofartstidningen.se/bloggar/redaktionsbloggen/made-in-karlskrona/
Ubåten Valen
I Nr 1 av Varvet Runt från 1957 kunde vi läsa att U-båten Valen var klar för leverans.
HMS Valen var en av sex ubåtar tillhörande Hajen III-klassen i svenska flottan och fartyget sjösattes i 21 april 1955. HMS Valen var det enda i serien som byggdes och utrustades vid Örlogsvarvet i Karlskrona.
Läs Ubåten Valen
Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv 1957
I Varvet Runt Nr 1 från 1957 kåserade kommendörkapten C Sahlin om den svenska u-båts flottan från den första u-båten Hajen, byggd 1903 på örlogsvarvet i Stockholm och om de ubåtar som senare byggdes på Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö och på Karlskrona Örlogsvarv fram till andra världs krigets slut. Ett stort antal byggdes och moderniserades vid Karlskrona Örlogsvarv.
Läs Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv 1957
Besöksdag vid KkrV skolverkstad 1970
Lördagen den 24 febr. 1970 anordnades den årligen återkommande besöksdagen för anhöriga till Karlskronavarvets lärlingar på skolverkstaden. Ett 40-tal föräldrar och farföräldrar kom för att se hur pojkarna hade det i det första utbildningsskeendet.
Läs Besöksdag-1970
Hur man blir varvspolis 1970
Den 1 januari 1873 bildades Flottans poliskår. Uppgifterna var att förhindra stölder på varvet samt också utgöra en vaktkår i staden och söka efter stulet gods där man ofta hjälpte stadens poliser. Den första kommissarien var en överkonstapel från Stockholms poliskår.
Sökande till den nya poliskåren i Karlskrona kom annars från tidigare som poliser, kronolänsmän, bruksbokhållare, matroser i kungliga flottan, postiljoner, stadsfiskaler, fyrvaktmästare etc. I
Varvspoliskåren fanns fram till 1980 då den lades ner. I Varvet Runt från 1970 kunde vi läsa om hur det gick till för att bli varvspolis,
Läs Hur man blir varvspolis 1970
Viksten väcker världsintresse
Under sensommaren 1975 gjorde Karlskronavarvets första plastfartyg en PR-resa med officiella besök i våra grannländer Danmark och Norge. Överallt väckte hon intresse och blev första sides nyhet i tidningar och TV. PR-resan varade i tre veckor och bedömdes som nyttig för att visa att fartyg byggda enligt GRP-sandwichmetoden som utvecklades på Karlskronavarvet i nära samarbete med FMV och KTH hade en framtid.
Läs Viksten väcker världsintresse
Rond på varvet 1963
I Nr 1 av Varvet Runt från 1963 gick redaktionen för Varvet Runt en rond på varvet och man frapperades av hur ofta civila fartyg nyttjade dockorna. I några av dockorna sker täta byten mellan civila och militära fartyg medan andra dockor härbärgerar långliggare som till exempel kustubåtar som byggs om till jaktubåtar. Bilderna får tala för sig själva.
Läs Rond på varvet 1963
HKH kronprins Carl-Gustav besöker KkrV 1973
I Nr 2 av Varvet Runt från 1973 kunde vi läsa om att HKH kronprins Carl-Gustav gjorde ett studiebesök på KkrV .
Han tjänstgjorde då på HMS Vega (T125) som var en torpedbåt i svenska flottan av Spica-klass och som var förlagd till Karlskrona
Läs HKH kronprins Carl-Gustav besöker KkrV 1973
Laurinkostern L32 och Havskryssaren OC35
I Nr 2 av Varvet Runt från 1967 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet tagit över tillverkningen av två båttyper från AB Trelleborgplast. Det var Laurinkostern L32 och Havskryssaren OC35, där mer än 100 båtar byggts. Överlåtelsen omfattade verktyg, ritningar och igångvarande tillverkning.
Läs Laurinkostern L32 och Havskryssaren OC35
Minsvepare M31U-1973
I Varvet Runt från 1973 kunde vi läsa om att Försvarets Materielverk hade beställt en minsvepare byggd i plast som en sandwichkonstruktion som blev banbrytande och kunde ersätta minsveparna som byggdes i trä med alltför kort livslängd för att klara stora laster från exploderande minor.
Viksten var det första större fartyget i världen som byggdes i plast enligt sandwichprincipen.
Läs Minsvepare M31U
Radionavigering -Deccasystemet
I Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om Deccasystemet som var ett radionavigeringssystem som före satellitnavigeringssystemet GPS användes över hela världen.
Deccasystemets tillblivelse är en dramatisk historia. Ett engelskt grammofonbolag som startat redan på 1800-talet lyckades på 1940-talet utveckla ett positionssystem för sjöfarande vilket fick avgörande betydelse för de allierades framgångar vid invasionen ”dagen D” 1944.
Dåvarande Svenska Sjökarteverket förstod tidigt betydelsen av systemet och ett flyttbart system upphandlades redan 1947. Efter en drygt 50-årig epok med god service till sjöfarande har systemet nu blivit gammalmodigt då det amerikanska satellitnavigeringssystemet GPS och uppbyggnaden av referensstationer (DGPS) resulterat i att det nu är möjligt att få betydligt högre noggrannhet än de 50–100 m som deccasystemet gav användarna. Sjöfartsverket beslutade därför i mitten av 1990-talet att kedjan skulle stängas vid årsskiftet 1999/2000.
Läs Deccasystemet
Rond på Varvet 1968
I Nr 2 av Varvet Runt från 1968 kan man se ett skrov till den största segelbåtsmodellen OC35, som byggs i glasfiberarmerad plast enligt sandwichmetoden, lastas för transport till Göteborg.
Vi ser också två dubbelbottensektioner med vikt 103 respektive 70 ton som ska lyftas till en pråm för transport till Kockums (KMV) I Malmö. I Polhemsdockan kan vi se ett par civila reparenter.
Läs Rond på Varvet 1968
Föräldrabesök på lärlingsskolan 1969
I Varvet Runt från 1969 kunde vi läsa om att ett 40-tal anhöriga till eleverna på lärlingsskolan inbjudits till Karlskronavarvet för att på ort och ställe bekanta sig med lärare och lokaliteter samt se hur eleverna i årskurs 1 och 2 hade det på sin arbetsplats och hur lärlingsutbildningen bedrevs i relation till läroplaner som fastställts av Skolöverstyrelsen.
Läs Föräldrabesök på lärlingsskolan 1969
Julseder i Karlskrona 1754
Idag förknippar de flesta av oss julen med doft av granbarr och pepparkakskryddor. Men innan julgranen blev vanlig i vårt land för ungefär 100 år sedan var det halmen som ströddes på golvet som gav doft och stämning åt julen.
Med julhalmen bars julfriden in i huset och den fick inte brytas förrän halmen bars ut vid Tjugondag Knut. Det verkar varit lite si och sådär med efterlevnaden i slutet av 1700-talets Karlskrona.
Brännhus- materialgård 1972
Under 60-talet och fram till 70-talets mitt tillverkade Karlskronavarvet ca 100 000 ton fartygssektioner till ett produktionsvärde av 200 MSEK vid den tidens kostnadsläge och Karlskronavarvet var en viktig underleverantör av roder och komplexa sektioner med mycket krökning. Merparten var avsedda för supertankers som byggdes på Kockums i Malmö eller Götaverken i Göteborg.
Denna produktion sysselsatte då ca 30 % av varvets totala produktionskapacitet, vilket innebar att närmare 400 man arbetade med den civila stålproduktionen i början av 70-talet innan oljekrisen kom 1973
I Varvet runt från 1972 kan vi läsa om hantering av plåt från material gården till brännhuset.
Läs Brännhus -materialgård 1972
Omfattande prov med Göteborg 1990
Den 13 februari 1990 följde KV-nytt med på den 22: a provtursdagen med Kustkorvetten Göteborg. Det blåste kraftigt utomskärs, mellan 14–16 m/s efter den senaste stormen och dyningen var fortfarande kraftiga, men FC konstaterade att fartyget är lättkört med unika manövrerings- och giregenskaper.
Läs Omfattande prov med Göteborg
Leveranser till Karlshamnsverket 1967
I Varvet Runt från 1967 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet fått ordern att leverera tyngre komponenter till Karlshamsverket.
I KkrV åtagande ingick tillverkning och montage av huvudkondensor, hjälpkondensor och matar tank med avgasare.
Läs Leveranser till Karlshamnsverket 1967
KkrV IF styrelse och sektioner 1984
Karlskronavarvet IF hade 1984 en bred verksamhet med inte mindre än 13 sektioner. I KV-Nytt från 1984 presenterades den då aktuella styrelsen. Vi känner igen många, fast de flesta har nu lämnat varvet och gått i pension.
Läs KkrV IF styrelse och sektioner 1984
Tre motioner -Tjugo motionärer -1960
I Nr 1 av Varvet Runt från 1960 redogjordes för Marinens problem för att förankra den utarbetade ”Marinplan 60”.
Varken försvarsministern eller överbefälhavaren ansåg sig kunna acceptera denna i obeskuret skick. Blekingeriksdagsmannen Gunnar Berg redovisar vad de tre motionerna om Marinplan 60 som 20 motionärer lämnat in handlar om.
Läs Tre motioner – Tjugo motionärer
Ny personalmatsal 1973
1973 byggdes den gamla mallvinden ovanför tunnplåtslagareverkstaden om till personalmatsal.
I KV-Nytt presenterades den nya matsalen som kan ta emot 300 gäster.
För att stimulera användningen bjöds varje anställd på en ”Provlunch”
Läs Ny personalmatsal 1973
HMS Nynäshamn sjösatt 1973
Tisdagen den 24 april 1973 sjösattes den andra torpedbåten i Spica II serien och som namngavs av försvarsminister Sven Andersson
Läs HMS Nynäshamn sjösatt 1973
Nybygge 366, min-depåfartyget Älvsborg, namngivet och sjösatt 10 november 1969
En stormig höstdag den 10 november 1969 sjösattes varvets nybygge 366, min-depåfartyget Älvsborg från den gamla skrovhallen. Den kraftiga vinden 20-24 m/s i byarna, tvärs stapelbädden, gjorde att man inte vågade slå loss fartyget från stapelbädden.
Läs Nybygge 366
Nattligt besök på varvet
I Selma Lagerlöfs roman ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” som utkom 1907, besöktes Karlskrona och varvet.
Romanen handlar om Nils Holgersson, en pojke som blir förvandlad till pyssling för att han var lat och elak mot djuren och som på ryggen av en vit tamgås som bestämmer sig för att slå följe med de gråa vildgässen i en resa genom hela Sverige.
Besöket finns skildrat genom Ralf Borselius staty av Nils Holgersson i Karlskrona.
I Varvet Runt från 1957 lät man pysslingen åter besöka varvet 50 år senare.
Gunnar Petterson i pension efter 46 år 1986
Beredningschefen Gunnar Pettersson, som sedan 1979 varit beredningschef på Karlskronavarvet gick efter 46 års anställningstid vid varvet i pension i juni 1986. I KV-Nytt berättar Gunnar om sina minnen från tiden på Varvet.
Läs Gunnar Petterson i pension efter 46 år 1986
Visborgs sjösättning 1974
Tisdagen den 22 januari 1974 sjösattes det största fartyget i varvets historia. Fartyget döptes av H M Konung Carl XVI Gustav. Minfartyget Visborg var då det största fartyget som sjösatts från stapelbädden i den nya skrovhallen.
Läs Visborgs sjösättning
Hörsalen 1986
Den 17 oktober invigdes den nyrenoverade hörsalen i huvudkontorets källare.
Tekniske chefen Bertil Blomstergren tänkte ut layouten och inredningsdetaljerna och varvets egna snickare, målare och elektriker stod för arbetet.
Läs Hörsalen 1986
Den nya sjöormen 1967
I Nr 1 av Varvet Runt från 1967 beskriver kommendörkapten Bertil Ekhammar de nya attackubåtarna i ”Sjöormenklassen”.
Ubåtsserien bestod av fem ubåtar. Två av dessa byggdes vid Karlskronavarvet och tre byggdes vid Kockums i Malmö.
Läs Den nya Sjöormen 1967
Plastverkstaden invigd 1970
I nummer 2 av Varvet Runt från 1970 skildrades invigning av den nya plastverkstaden. Invigningstalet hölls av landshövding Thure Andersson. Karlskronavarvets VD Johan Söderman avslutade sitt anförande med att konstatera att plasten nu hade kommit för att stanna och är ett material med stora utvecklingsmöjligheter.
Läs Plastverkstaden invigd 1970
Transportavdelningen 1959
I varvet runt från 1959 presenterades den dåvarande transportadelning som skötte de interna transporterna på varvet.
m/t Sten Ragne
Måndagen den 7 juli 1964 sjösattes det första civila nybygget i Karlskronavarvets 300-åriga historia. Det var paragraftankfartyget Sten Ragne som gled av stapeln i den gamla skrovhallen.
Läs Sten Ragne
Utbildning för ökad kompetens och flexibilitet 1983
Nyckeln till framgång för alla företag är att ha medarbetare med gedigen kunskap. Det kräver också att man satsar på skräddarsydd utbildning för att göra anställda kunniga i mer än ett yrke för att stärka flexibiliteten.
Läs Utbildning för ökad kompetens och flexibilitet 1983
Patrullbåtsmodernisering beställd 1991
I oktober1990 återlevererades den norskbyggda patrullbåten Vidar efter genomförd modernisering. I april 1991 beviljade regeringen att även Kaparen, Starkodder och Tordön skulle genomgå samma moderniseringar och som skulle vara genomförda under 1993.
Läs Patrullbåtsmoderniseringen
Härlig stämning på Carlskrona 1983
Vid en marknadsföringsresa till Sydostasien 1983 besökte Carlskrona Penang i Malaysia och Karlskronavarvets VD Hans Frisk var på plats.
Läs Härlig stämning på Carlskrona 1983
Miljömässigt och produktionstekniskt lyft i KkrV:s svetshall 1991
I KV-nytt från 1991 beskrevs vilka investeringar som gjorts för att förbättra arbetsmiljön i skrovhallen.
Den nya arbetsplatsen togs fram i nära samarbete mellan produktionsteknik, verkstadspersonal och projektledningen för nybygge typ Gotland.
Läs Miljömässigt och produktionstekniskt lyft i KkrV
Nya grepp på Inköp 1982
I KV-Nytt från 1982 presenterades en ny organisation på Karlskronavarvets inköpsavdelning med tre inköpsgrupper och en inköpsstab samt en inköpsexpedition. Den nya organisationen började gälla den 24 oktober 1982.
Läs Nya grepp på Inköp 1982
Nya ytbehandlingsverkstaden 1955
I december 1955 utkom det första numret ”Tidskrift för personalen vid Marinverkstäderna i Karlskrona”, som 1956 fick titeln Varvet Runt. I detta nummer för snart 64 år sedan kunde man läsa om att Marinverkstäderna höll på att uppföra en ny ytbehandlingsverkstad.
Läs Nya ytbehandlingsverkstaden 1955
Nu gör våra fartyg färdiga
På 1970-talet bestod Varvet och en Nybyggnadssektor och en Underhållsektor.
En av Nybyggnadssektorns avdelningar var fartygsutrustningsavdelningen, som leddes av Erik Persbeck.
I varvet runt Nr 4 från 1975 träffar vi Erick innan han går i pension och överlämnar chefskapet till Christer Nilsson.
Läs Nu gör våra fartyg färdiga
Dop HMS Varberg 1974
Den 21 mars kunde vi läsa i Nr 1 av Varvet Runt att det hade varit en dopceremoni för nybygge 372. Fartyget HMS Varberg var det femte fartyget i Spica II-klassen. Dopceremonin ägde rum vid högvaktskajen då fartyget sjösatts i stillhet redan den 2 februari.
Läs Dop HMS Varberg 1974
Varvets plasttillverkning 1965
Tillverkningen började hösten 1964 i båtbyggarverkstaden. Byggnaden var från 1800-talet och levde inte upp till de krav verksamheten krävde. Flytten till den nya plastverkstaden blev det första stora lyftet.
Mycket har hänt sedan dess både beträffande material och tillverkningsmetoder.
Läs om Varvets plasttillverkning
Motorbåt typ Biscaya 1969
I Nr 4 av KV-Nytt från slutet av november 1969 meddelade Karlskronavarvet i en presskommuniké att man nu också hade motor båtar i plast i sitt tillverkningsprogram.
Karlskronavarvet övertog tillverkningen och försäljningen av Biscaya motorbåtar från Österskärs Båtvarv i Åkersberga som börjat producera motorbåtar i plast i början av 1960-talet. Biscaya båtarna fanns i storlekar 29, 32 och 40 fot.
Läs Motorbåt typ Biscaya 1969
På provtur med Ulvön-Det modernaste fartyget i serien, okt 1992
Den 7oktober 1992 gick HMS Ulvön sin sista provtur innan hon överlämnades till marinen. Ulvön blev det sista fartyget i Landsotsklassen som nu innefattade 7 fartyg. HMS Ulvön används nu regelbundet som testsplattform för nya lösningar. HMS Ulvön fick beteckningen M77.
Rond på Varvet 1964
I Varvet Runt Nr 2 från1964 gjordes en rond på varvet. Tankmotorfartyget
M/T Sten Ragne var i full produktion i den gamla skrovhallen och vid den här tiden var det många civila fartyg i dockorna. I verkstäderna pågick mycket civil legotillverkning- allt från mjölkförpackningsmaskiner till transportbehållare för cement
Läs Rond på varvet 1964
Halva Spica-serien sjösatt 1974
I nr 3 av Varvet Runt från 1974 kunde man läsa om att halva den beställda Spica-serien var sjösatt i samband med sjösättningen av nybygge 374. Sjösättningen gjordes utan gäster tidigt på morgonen den 2 september. Dopet skedde skeddepåföljande dag, tisdagen 3 september vid Högvaktskajen och fartyget fick namnet HMS Västervik.
Läs Halva Spica-serien sjösatt
TV 172 på bevakning i norr 1981
I oktober 1981 levererades kustbevakningsfartyget TV172 och stationerades i Nynäshamn.
TV172 var i likhet med TV171 byggda i komposit och GRP-sandwich och var då de största kompositfartyg som byggts vid Karlskronavarvet.
Fartygen skulle främst övervaka fiskezonen i Östersjön, men även tjäna som ledningsfartyg vid oljebekämpning.
Läs TV 172 på bevakning i norr
Läs även https://www.vhfk.se/varvets-historia/forteckning-over-varvets-300-nybyggen-under-300-ar/5772-2/
Första numret av ”Tidskrift för personalen vid Marinverkstäderna i Karlskrona” 1955
Som mycket riktigt påpekades på årsmötet 2019, började Marinverkstädernas personaltidning ges ut redan 1955.
Vid företagsnämndens sammanträde den 10 juni 1955 väcktes förslaget att Marinverkstäderna skulle ge ut en egen tidning.
I december 1955 utkom det första numret ”Tidskrift för personalen vid Marinverkstäderna i Karlskrona”
VHFK har nu funnit ett exemplar av det första numret av personaltidningen som senare under 1956 fick namnet Varvet Runt.
Vi publicerar här några inlägg från det första numret av tidningen för att belysa ämnenas bredd.
Läs Nr 1 av Marinverkstädernas tidning 1955
Plåtslageri- och svetshall 1963
I oktober 1962 togs den nya svetshallen vid Karlskronavarvet i bruk och under semestern 1963 överflyttades tunnplåtslageriet till de nya lokalerna. Svetshallen som har en yta av 3500 m2 är utrustad med en 50-tons och en 15-tons travers. Traversbanorna är dimensionerade för ytterligare en travers av vardera slaget och man kan nu hantera betydligt tyngre sektioner än vad man kunde i de gamla hallarna.
Läs Plåt- och svetshall 1963
Isbrytaren Thule -1957
Thule var en svensk isbrytare som sjösattes på Örlogsvarvet i Karlskrona 1951-10-06.
Fartyget byggdes för att utöka den svenska isbrytningskapaciteten, främst i grunda farvatten då Thule hade ett mindre djupgående än de övriga isbrytarna.
Thule togs i tjänst 1953 och tjänstgjorde i 33 år innan hon togs ur tjänst 1986 då hon började bli för liten och också var tämligen försliten. I Varvet Runt från 1957 beskrivs översynsarbeten som gjordes innan isbrytningssäsongen inleddes i mitten av november.
Läs Isbrytaren Thule
Just nu mer jobb än vi behöver 1986
Efter några tunga år med uppsägningar och omstrukturering från att ha varit ett varv som producerat komplexa sektioner till storvarven i Göteborg och Malmö, men även levererat egna civila nybyggen , där redarna fick statligt bidragsstöd, men där alla svenska varven inte fick något, utan konkurrerade sig till döds i kampen för fartygsbeställningar för att överleva och ”dö sist”.
Karlskronavarvet hade 1986 övergivit det traditionella skeppsbyggeriet i stål för handelsfartyg och börjat fokusera på militära fartyg i GRP-Sandwich , som var lätta och omagnetiska och klarade de militära minhoten utan att skadas vid minsprängningar. Detta var en ny nisch där Karlskronavarvet blev världsledande.
Läs Just nu mer jobb än vi behöver
Nu kastar Carlskrona loss 1981
Den 15 december 1981 kastade HMS Carlskrona loss och lämnade varvet för utvärderingar och justeringar. Totalt skulle 9 gångdagar göras innan leveransen i mars 1982.
Läs Nu kastar Carlskrona loss 1981
Göta Lejon- “Gamla fängelset “rivs 1969
I början av juni 1969 sattes grävskoporna i det gamla krono fängelset Göta Lejon.
Det gamla fängelset uppfördes i mitten av 1800-talet och stod färdigt omkring 1860. Det skulle då kunna ta emot 300 långtidsfångar. På ritningarna kallades byggnaden för ”Logementshus för 300 livstidsfångar på Kungl Örlogs Warfet”. När den siste fången lämnade byggnaden började ändringsarbeten och 1923 kunde man använda de ombyggda cellerna till lägenheter. 78 lägenheter inreddes och 1967 flyttade de sista ”frivilliga” fångarna ut ur det gamla fängelset.
Läs Göta Lejon
Katamaranfärjan Ölandssund 1970
I nr 1 av Varvet Runt fån 1970 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet skulle bygga en katamaranfärja till Rederi AB Ölandssund.
Färjan som fick namnet Ölandssund levererades 26 april 1971 till Rederi AB Ölandssund, Kalmar. Ölandssund insattes i trafik mellan Kalmar och Borgholm 29 maj 1971. Den 29 september 1972 insattes Ölandssund i trafik mellan Kalmar – Färjestaden, men trafiken upphörde redan den 1 december, då konkurrensen från Ölandsbron som invigdes den 30 september 1972 blev för stor.
Läs Ölandssund
Tillverkningsfunktionen på Karlskronavarvet 1971
VHFK fortsätter tillbakablickarna på olika funktioner på Karlskronavarvet.
I Varvet Runt från 1971 kunde man läsa om underavdelningarna i Tillverkningsfunktionen T, som den tillverkande delen då kallades.
Här kan vi fortsätta att läsa om Tillverkningsfuktionen, som då hade P O Larsson som chef, Produktionstekniska avdelningen Tt, planeringsavdelningen Tp och om driftavdelningen Td.
Läs Tillverkningsfunktionen 1971
Ny storbeställning av ett dussin torpedbåtar 1969
Den 30 juni kunde varvets avgående VD konteramiral Stig Bergelin lämna det angenäma budskapet att 12st nya torpedbåtar av Spica-typ skulle beställas vid Karlskronavarvet. Det var första gången sedan Chapmans tid varvet fick en så stor beställning på ett bräde. Redan då klagade man på att gapet mellan fartygsserierna började bli så stor att mycket av det ”know-how” man tillägnat sig höll på att gå förlorat.
Idag är det så långt mellan beställningarna att kontinuiteten i både Konstruktion och Produktion till en stor del gått förlorad då antalet konstruktörer som varit med om mer än en nykonstruktion är ytterst begränsad.
Läs
Ny storbeställning på ett dussin torpedbåtar 1969
Prototyp på Stridsbåt 90 M beställd 1986
I början av mars kom beskedet att Djupviks varv i samarbetet med Karlskronavarvet fått uppdraget att bygga en prototyp av stridsbåt 90 M.
För Karlskronavarvets del handlade det om att konstruera och bygga skrovet.
Sidokölssvävarna Jet Rider och Jet Princess 1988
På sommarfesten den 1 juli 1986 ute i varvsträdgården när VD höll sitt traditionella tal till de anställda kunde han meddela att man tidigare samma dag skrivit avtal med tre norska rederier om att tillverka 2 stycken sidokölsvävare för passagerartrafik. Ordern gällde totalansvaret och skrovtillverkningen, utrustningen sker på Westamarine i Mandal, Norge.
Under provturerna utanför Mandal hade vi stora problem med luft från luftkudden strömmade runt kölarna på sidoskroven och in i vattenjetaggregaten, som därmed förlorade så mycket verkningsgrad att det var omöjligt att uppnå kontraktsfarten på 42 knop.
Läs SES fartygen slutjusteras på KkrV 1988
Standard Flex skrovet i sjön 1986
Under våren 1984 hade några av Karlskronavarvets konstruktörer förmånen att på ort och ställe på Holmen i Köpenhamn samarbeta med ”Søværnets Materiel Kommando” (SMK) i en förstudie på ett nytt flexibelt standardfartyg. Karlskronavarvet fick uppdraget att ta fram en skrovkonstruktion för en stålversion och en kompositversion. Fartyget skulle utrustas med tre platser för containermoduler med olika vapensystem som snabbt kunde bytas och fartygen kunde snabbt byta operativroll.
Søværnets Materiel Kommando valde kompositversion.
Sommaren 1985 fick Aalborgs Vaerft i hård konkurrens med andra danska varv en beställning på sju fartyg av typen Standard Flex 300 till danska marinen. Det skulle senare bli ytterligare 7 fartyg i serien
Karlskronavarvet fick uppdraget att konstruera och bygga det första skrovet.
I september 1986 var det första skrovet sjösatt och gjordes klar för bogsering till Aalborg för utrustning.
Läs Standard Flex 300- skrovet i sjön
Carlskrona dagen före sjösättning 1980-05-27
Den 28 maj 1980 sjösattes Minfartyget Carlskrona under pompa och ståt och dop förrättades av HM Konungen.
Carlskrona är det största marina nybygget i Sverige sedan kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon byggdes på Götaverken och Eriksbergs varv i Göteborg. i KV-Nytt presenterades Carlskrona dagen före sjösättningen.
Läs Carlskrona dagen före sjösättning 1980
CG 27 till Liberia 1980
1980 levererades tre 27 meters kustbevakningsfartyg till Liberia med nybyggnadsnummer 399–401.
Skroven byggdes i aluminium vid Djupviks varv och största delen av utrustningsarbetena utfördes vid Sölvesborgsvarvet innan leveransprovturerna gjordes i Karlskronavarvets regi.
De tre fartygen fick namnen Master Sergeant Samuel K Doe, Albert Porte och General Thomas Quiwankpa
Läs CG 27 till Liberia 1980
Robotbåtar till Malaysia 1979
Den 24 maj 1976 fick Karlskronavarvet en beställning av malaysiska försvaret på fyra fartyg av modifierad Spica-klass som 1979 exporterades till Malaysia.
Dessa var tyngre variant av den svenska Spica II (Norrköping) klassen som tidigare byggts vid Karlskronavarvet.
Fartygen hade dieselmotorer i stället för gasturbiner, vilket gav dem längre räckvidd, och hade franska Exocet sjömålsrobotar som huvudbeväpning.
Fartygen med nybyggnadsnumren 386–389 benämndes Handalan klassen och bestod av 4 fartyg med namnen:
KD Handalan (3511), KD Perkasa (3512), KD Pendakar (3513) och KD Gempita (3514).
I KV-Nytt 1977 kunde vi läsa om att skrovproduktionen startat.
Läs Handalan klass
Patrullbåtarna till Trinidad & Tobago 1980
1978-08- 18 skrevs kontrakt med Trinidad &Tobagos regering på 2 st. 40-meters patrullbåtar i stål. De fick nybyggnads nummer 392 och 393. Båtarna fick namnen Barracuda och Cascadura då de levererades 1980
Läs Patrullbåtarna till Trinidad & Tobago
Omanbåten sjösatt 1981
Två bevakningsfartyg på 29 m byggdes i GRP-sandwich för ”Royal Oman Police” i sultanatet Oman under åren 1981-1982.Dessa fick namnen Haras VII och Haras X. Fartygen bogserades efter sjösättning till Sölvesborgsvarvet där de färdigutrustades innan de gick provturer i Karlskronavarvets regi.
Läs Omanbåtarna 1981
Vinga fartygen 1981
Produkttankfartygen Vinga Star och Vinga Polaris med deplacementet 8200 ton var de största fartygen som byggs i skrovhallen på Karlskronavarvet. De blev också de sista handelsfartygen som byggdes och sjösattes med en traditionell stapelavlöpning.
Vinga Polaris seglade under svensk flagg fram till 2002 då hon såldes till Ryssland och Vostoflot, Vladivostok. Hon seglar nu (37 år senare 2018-12-24) under namnet BRO POLARIS.
Läs Vingafartygen snart till sjöss 1981
Minfartyget Carlskrona 1980
I KV-nytt i början av 1980 kunde vi läsa om att skrovet till minfartyget Carlskrona höll på att byggas skrovhallen. Samtidigt höll Karlskronavarvet på att färdigställa de två CG 40 fartygen till Trinidad Tobago, som kan ses på bilden.
Carlskrona, med nybyggnadsnummer 390, var det största militära fartyg som byggts i den nya skrovhallen.
Läs Minfartyget Carlskrona 1980
Aktuell produktutveckling 1973 (Viksten)
Viksten är att betrakta som första generationens sandwichkonstruktion Karlskronavarvet och motståndet var påtagligt från många håll.
I samarbetet mellan FMV och KTH vände det när man gjorde sprängprov mot olika skrovkoncept och man såg sandwichteknikens fördelar. Skrovkonstruktionen innebar i flera avseende ett nytänkande, där plastens och sandwichkonstruktionens egenskaper utnyttjas i hög grad.
Viksten blev startskottet för Karlskronavarvets GRP-sandwich byggen. Sedan 1973 har 26 GRP- Sandwich fartyg konstruerats och byggts vid varvet.
Sandwich tekniken har sedan viktsoptimerats och glasfibern bytts mot kolfiber i den CFRP-sandwichteknik som utvecklades för de 5 Visby-korvetterna.
Läs Aktuell produktutveckling 1973
Fiskefartyget F/F Astrid II levereras 1981
Den 18 september 1981 levererades Nb 405, fiskefartyget Astrid II, som byggts i GRP sandwich. Genom sitt omagnetiska skrov var Astrid också lämplig som hjälpminsvepare för svenska marinen. Fartyget som hade dimensionerna L= 27,4 m, B=7,8 m och en kraftig maskin på 1740 Hk. Fartyget försågs med ett 3-dimensionellt elektriskt slingsystem, som kompenserade de magnetiska komponenterna som monterades i fartyget. Under fiskaren Leif Johanssons befäl var hon kontrakterad av marinen för vissa bevakningsuppdrag vid sidan av sin normala uppgift inom fiskerinäringen.
Läs Fiskefartyget fint som förväntat
Det välsignade varvet 1981
När möbelsnickaren Evert Karlson gick i pension hösten 1981 efter 42 år, 2 månader och 2 dar gjorde redaktionen för KV-Nytt en intervju med honom och frågade hur han såg på sin tid på varvet. Det var då han sa: ”Det välsignade varvet. Det har varit gott att ha!”
Läs Det välsignade varvet 1981
1982-ett bra år för varvet
Efter den stora neddragningsprocessen som även innebar förtidspensioneringar och omställningsbidrag mildrades följderna.
Efter att ha genomfört effektiviseringsåtgärder höjdes också produktiviteten.
1981 tecknades kontraktet på två minröjningsfartyg och bevakningsfartyget Orion samt de två robotbåtarna av typ Stockholm. Detta innebar att beläggningen på varvet 1982 var god.
Läs 1982
Dråpslaget den 16 januari 1981
Efter oljekrisen på 70-talet hade den civila fartygsproduktionen i Sverige hamnat i akut kris. 1979 avvecklades Eriksbergs varv i Göteborg, 1983 Öresunds varvet i Landskrona, 1985 Uddevallavarvet och 1986 den civila produktionen på Kockums i Malmö.
Götaverken koncernen övertogs av Svenska Varv 1977 i samband med varvskrisen.
Under denna sista period i företagets historia sökte man efter alternativ till den traditionella produktionen av tank- och malmfartyg. Man försökte inrikta sig på specialfartyg, isbrytare, färjor och kylfartyg. 1989 levererades statsisbrytaren Oden från Arendal som Götaverkens sista egenbyggda fartyg.
Företaget GVA bildades efter Götaverken Arendals avveckling, verksamheten förvaltade garantiåtaganden, licenser och specialistkunskaper relaterade till Arendalsvarvets verksamhet.
GVA lades ner 2016 och därmed var den stora civila svenska varvsepoken, som 1975 hade mer 15 000 anställda, definitivt avslutad.
Karlskronavarvet berördes också av krisens svallvågor.
Den 16 januari 1981 kom beskedet från Svenska Varv att kraftiga neddragningar var att vänta vid Karlskronavarvet och det fanns ett akut hot att varvet skulle förvandlas till ett litet reparationsvarv.
Strukturarbete för Svenska Varv påbörjades 1981 vilket resulterade i att lönsamhet skulle vara uppnådd 1985.
Detta innebar att 8000 arbeten skulle försvinna från Svenska Varv.
För Karlskronavarvet innebar det att 360 personer skulle bort därav 300 i Karlskrona. Detta innebar att varvets nivå skulle bli 1250 anställda.
Svenska politiker insåg att Karlskronavarvet måste överleva för att upprätthålla den Svenska Marinens verksamhet och ett antal projekt tidigarelas för att få kontinuitet i fartygsframtagandet på Karlskronavarvet efter neddragningen.
Detta möjliggjordes genom bl. a. de extraordinära åtgärder som innebar, att marinen fick beställa två minröjningsfartyg, två ytattackfartyg (Stockholm och Malmö) och ett bevakningsfartyg (Orion).
1987 kom dock ett nytt varsel på att ytterligare 223 anställda skulle försvinna.
Nivån skulle nu bli 888 därav 568 kollektivarbetare, 238 tjänstemän och 38 arbetsledare.
Läs Dråpslaget den 16 januari 1981
Läs även riksdagspropositionen som gjorde att Karlskronavarvet överlevde som ett militärt nybyggnadsvarv Riksdagspropositionen för Karlskronavarvet
Ekonomifunktionen 1973
I Varvet Runt Nr 1 presenterades delar av Ekonomifunktionen från 1973. För många läsare finns här säkert ett stort antal kända ansikten, även om alla nu pensionerats sedan länge.
Läs om Ekonomifunktionen år 1973
El- Och Televerkstäderna 1971
1971 besökte redaktionen för Varvet Runt Karlskronavarvets El- och Televerkstäder.
Här fick man träffa Nils Brattberg som då var chef, men som senare slutade och grundade MCT Brattberg i Lyckeborg, som idag är en av större leverantörerna för kabeltätningar på all världens fartyg.
VHFK höstmöte 2017 förlades just till MCT Brattberg, där vi fick en ingående presentation om Nils Brattbergs största innovation. Detta var dock inte den enda av lyckosamma idéer som utvecklades vid El- och Televerkstäderna.
Läs El- och Televerkstäderna 1971
Imponerande leverans 1970
Att Karlskronavarvet hade ett unikt yrkeskunnande inom helt olika yrkesdiscipliner råder det inget tvivel om!
Nästan allt som behövdes för att bygga och underhålla Svenska Marinens fartyg kunde tillverkas på varvet. Man hade eget gjuteri, segelsömmare verkstad och torpedverkstad för att nämna några.
För att utnyttja dess kapaciteter togs också kvalificerade civila arbeten in för att fylla svackor inom vissa produktionsavdelningar.
Ett sådant var de stora absorptionstornet till den engelska kemikoncernen ICI:s saltpetersyreverk i Billingham.
Tornet i rostfritt material, som vägde 95 ton och hade en diameter av 4.5 m och en längd av 42.5 m, utgjorde en imponerande leverans.
Läs Imponerande leverans 1970
Minsveparen Vinö (Nb 354 ) 1963 levererad
Mellan åren 1957–1963 byggdes 12 minsvepare i trä, som kallades för Arköklassen.
Karlskronavarvet byggde 5 kompletta minsvepare och skroven i trä till ytterligare två som färdigställdes på Helsingborgs varv. På försommaren 1963 levererades Vinö till Försvarsmakten.
Läs Minsveparen Vinö levererad 1963
Vindkraftverket i Maglarp överlämnat 1983
I Nr 6 av KV-nytt från 1983 kunde man läsa om att vindkraftverket i Maglarp monterats och provkörts.
Efter en besvärlig landsvägstransport mellan Trelleborg till Maglarp restes det stora vindkraft verket, som då var Sveriges största. Rent vindkraftsmässigt fungerade det och levererade elkraft enligt specifikationen. Den 22 september skedde det formella överlämnandet av vindkraftverket till Statens Energiverk.
Läs Vindkraftverket i Maglarp överlämnat 1983
Linjer för konstruktion
I KV-nytt från 1982 då kontraktet för YA 81 eller robotfartyg typ Stockholm skulle tecknas, besökte redaktionen konstruktionsavdelningarna. På den tiden ritades allt för hand och de som var chefer kunde få en enkel överblick över statusen på konstruktionsarbetet bara genom att vandra runt mellan ritplankorna och prata med konstruktörerna.
Läs Linjer för konstruktion
Försöksfartyget SMYGE sjösatt 1991
Torsdagen den 14 mars sjösattes försöksfartyget SMYGE. Syftet var främst att utveckla smygtekniken för kommande ytstridsfartyg. Fartyget konstruerades och byggdes helt kompromisslöst för så väl radarsignatur som magnetisk signatur.
Resultatet blev en unik kompentens hos såväl beställare som hos byggnads varv. Nya material och konstruktionslösningar utvecklades och SMYGE blev världens mest utvecklade smygfartyg.
Läs om Försöksfartyget SMYGE sjösatt 1991
Plåt- och svetsverkstäderna fyllda med objekt 1988
1988 kunde vi läsa om att beläggningen var god plåt- och svetsverkstäderna. Sektionstillverkning till kustkorvetter, slutrustning av ubåtssektioner, ombyggnadsarbeten på skolfartyget Gladan och utrustning av den skrov färdiga kustkorvetten Göteborg för att nämna några objekt.
Läs Plåt- och svetsverkstäderna fyllda med objekt 1988
Vindkraftverket i Maglarp – maj 1982
I slutet av 1970-talet började Karlskrona varvet tillsammans med Uddcomb arbeta med vindkraftverk i större skala, men där även den amerikanska propellertillverkaren Hamilton Standard ingick i byggnadskonsortiet.
Vindkraftbladen tillverkades av Hamilton standard, som även tillverkade rotorblad ett 4 MW vindkraftverk i USA
1981 byggde E.ONs föregångare Sydkraft Projekt Maglarp strax utanför Trelleborg, som med sin maxeffekt på 3 MW då var världens största vindkraftverk.
Vindkraftverket som byggdes i Karlskrona fraktades på pråm till Trelleborg, men där uppstod problem att få tillstånd för landtransporten och projektet blev kraftigt försenat.
I maj 1982 restes vindkraftverket i Maglarp
Läs Vindkraftverket i Maglarp 1982
Landsort på provtur 1984
I februari 1984 kunde man läsa om när det första minjakts fartyget gick verkstadsprovturer mitt under den pågående ubåtsjakten. Fartyget är byggt i GRP-sandwich och har en mycket låg magnetisk signatur, vilket är en förutsättning för ett modernt minjaktsfartyg.
Överingenjören har ordet 1959
I Varvet Runt Nr 2 från 1959 beskrev överingenjören Anders Ivar Andersson på Örlogsvarvet de stora arbeten som gjordes vid den stora verkstadspiren.
Arbetena inleddes i början av året 1956 och i slutet av 1959 stod den nya kajen klar.
Läs Överingenjören har ordet 1959
Högt tempo på danska skrovet Standard Flex 1985
Under våren 1984 hade några av Karlskronavarvets konstruktörer förmånen att på ort och ställe på Holmen i Köpenhamn samarbeta med ”Søværnets Materiel Kommando” (SMK) i en förstudie på ett nytt flexibelt standardfartyg. Karlskronavarvet fick uppdraget att ta fram en skrovkonstruktion för en stålversion och en kompositversion. Fartyget skulle utrustas med tre platser för containermoduler med olika vapensystem som snabbt kunde bytas och fartygen kunde snabbt byta operativroll.
Søværnets Materiel Kommando valde kompositversion.
Sommaren 1985 fick Aalborgs Vaerft i hård konkurrens med andra danska varvbeställning på sju fartyg av typen Standard Flex 300 till danska marinen. Det skulle senare bli ytterligare 7 fartyg i serien. Karlskronavarvet hade då redan blivit utsedd till att konstruera och bygga det första skrovet och att överföra GRP-sandwichtekniken till det av SMK valda byggnads varvet.
Läs artikeln i KV-nytt Nr från september 1985
Högt tempo på danska skrovet Standard Flex 1985
Första Ro-Ro-fartyget klar för leverans 1979-03-19
I KV-nytt från måndagen den 19 mars kunde vi läsa om att det första Ro/Ro-fartyget gjorde sin första verkstadsprovtur efter att fått bogserhjälp genom
det kraftiga isbältet. Leveransprovturen gjordes torsdagen 22 och överlämnandet till kunden skedde fredagen den 23 mars.
Läs Första Ro-Ro-fartyget levererat 1979
Nu konserveras den gamla varvsmiljön 1983
I Nr 6 av KV-nytt från 1983 fanns en artikel om när det gamla varvsmiljön på Lindholmen konserverades. Det var långt före 1998 då Örlogsstaden Karlskrona fördes upp som nr 560 på Unescos lista över omistliga världsarv och Lindholmen fick ett nytt liv.
Läs Nu konserveras den gamla varvsmiljön-1983
Två stororder till Trinidad 1978
I Nr 3 i KV-nytt från augusti 1978 kunde man läsa att Karlskronavarvet i internationell konkurrens tagit hem en order på 2 st 40 meters patrullbåtar från Trinidad Tobago. Många anställda på Karlskronavarvet kommer nog ihåg när besättningarna kom. Inget oljefat blev orört utan en trumvirvel från de glada besättningsmännen som kom till Karlskrona.
Läs Två stororder till Trinidad 1978
Driftvärnet flyttar in i historisk byggnad 1972
Karlskronavarvet hade tidigare med Örlogsbasen ett gemensamt driftvärn. Det frivilliga driftvärnet bestod då av ett 70-tal man. 1972 flyttade man från gamla teatern som då skulle rivas och flyttade till stallmästarebostaden på Konstapelgatan.
Läs Driftvärnet flyttar in i historisk byggnad 1972
Hästö-Kalle får Karlskrona kommuns kulturpris 1976
I KV-nytt från 1976 kunde man läsa att varvets siste träsnidare fick
Karlskrona kommuns kulturpris. Hästö-Kalle arbetade som modellsnickare och fick uppdraget att gör en kopia på fattiggubben Rosenbom med den löstagbara hatten som står utanför Amiralitetskyrkan
Läs Hästö-Kalle får kulturpriset 1976
Gasturbindelar till Afrika 1964
I Nr 1 av Varvet Runt från 1964 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet levererade gasturbindelar till Nigeria. Ett svenskt konsortium byggde ett komplett gasturbinkraftverk utanför huvudstaden Lagos.
Läs Gasturbindelar till Afrika 1964
Hallarna fylls av underhållsobjekt , Okt 1988
Hösten 1988 fylldes skrovhallen med underhållsobjekt. Även dockor och kajer var väl utnyttjade.
Läs Hallarna fylls med underhållsobjekt ,okt 1988
Hydrofonverkstaden 1986
I nr 20 av KV-Nytt från 1986 besöker man varvets hydrofonverkstad. Det är en liten avdelning med fem anställda, där verksamheten är på snabb frammarsch och man jobbar med driftsättning och underhåll av hydrofoner. Sedan U137 stod på grund i Karlskronas Östra skärgård har utvecklingen skenat i väg säger chefen Lars Håkansson.
Läs Hydrofonverkstaden 1986
KB 010 ombyggnad klar 1991
I KV-nytt Nr 5 från 1991 berättas om den större ombyggnad som gjordes på miljöskyddsfartyget KBV 010.
En order som togs i hård konkurrens och där leveranstid och kvalitet innehölls, vilket ledde till både nöjda beställare från FMV och slutanvändaren Kustbevakningen.
Läs KB 010 ombyggnad klar 1991
Leverans av Carlskrona 19 mars 1982
I Nr 6 av KV-Nytt från 1982 beskrevs när minfartyget HMS Carlskrona levererades till sin beställare. Generaldirektör Ove Ljung från FMV konstaterade att det var ett mycket fint fartyg som levererades. Han konstaterade att också att det var första gången i historien som man fick ett fartyg som från början var byggt med tanke på befälsutbildning under långresa.
Läs Leverans av Carlskrona 19 mars 1982
Full rusch på Testriggen SMYGE 1991
I Nr 4 av KV-nytt från 1991 kunde vi läsa om när försöksfartyget SMYGE färdigutrustades.
1989 beställde FMV en testplattform för att utprova STEALTH tekniken för framtida korvettsystem. Testriggen SMYGE, som byggdes på Karlskronavarvet, fungerade även som testpattform för olika andra system, tex 40 mm Tritonkanon, robot 15, minor och torpeder.
På SMYGE provade framgångsrikt STEALTH-tekniken, sensorer, kommunikationssystem och navigationssystem till sjöss och man tränade även besättning i bemannandet av STEALTH -fartyg.
SMYGES provverksamhet bedrevs mellan 1991–1995. Så småningom omfördelades SMYGE till Sjöstridsskolan (SSS) och nyttjas nu bland annat för sökövningar i realistisk miljö för rökdykare samt träna fartygets övergivande. Under slutet av 1990-talet utnyttjades hon till förläggningsfartyg.
Läs Full rusch på Testriggen SMYGE 1991
Omfattande utbildning för varvet i Singapore 1993
Den 28 februari 1991 tecknades kontrakt mellan Karlskronavarvet och Singapore Defence Material Organisation, DMO avseende minjaktsfartyg av modifierad Landortstyp.
Fartygstypen som benämndes MCMV47 omfattade fyra fartyg, varav det första konsturerades, byggdes och utrustades komplett på Karlskronavarvet.
De tre övriga byggdes skrovmässigt vid Karlskronavarvet och levererades tillsammans med fullständiga utrustningssatser till SSE Singapore Engineering Ltd eller Singapore Technologies Marine Ltd, STM som varvet heter idag.
Samarbetet har pågått sedan dess och i maj 2018 ligger det sista av åtta däckshus på kajen för leverans till LMV-projektet. Kockums svarade för Basic Design och fick ordern att bygga de åtta däckshusen i kolfibersandwich och där STM svarade för ”Detail Design” och byggnation och utrusning.
LMV eller Littioral Misson Vessel (LMV) är åtta snabbgående 80-meters fartyg byggda i höghållfast stål med kompositöverbyggnad i kolfibersandwich.
Tekniköverföring började redan i början av 1990-talet och ha bedrivits i omgångar sedan dess.
Läs Omfattande utbildning för varvet i Singapore
Ansiktslyft på HMS Gålö 2001
Ursprungligen var Gålö 1976 och 1992 bilfärja mellan Västmannaöarna och Islands fastland innan hon köptes av FMV för att bli stab- och lagfartyg.
År 1999 överfördes hon till 41:a minröjningsdivisionen i Karlskrona, där hon under 2002 byggdes om med bland annat en ny kontorsdel till staben. År 2006 såldes hon till civil verksamhet.
Läs om Ansiktslyft på Gålö 2001
Sjösättning och torrsättning samma dag
I KV Nytt 1991 kunde vi läsa om när den fjärde Kustkorvetten med Nybyggnadsnummer 425 sjösattes. Det var en sen eftermiddag den 29 november 1991 och hela sjösättningsceremonin hölls i skrovhallen. Efter sjösättning med pompa och när gästerna lämnat torrsattes HMS Sundsvall igen för färdigutrustning inomhus då vintern stundade.
Läs Sjösättning och torrsättning samma dag
Docköverbyggnaden tar form, okt 1988
För att kunna göra fullgoda målningsarbeten med rätt miljöbetingelser byggdes en teleskopisk överbyggnad i tre sektioner över docka 3.
Docköverbyggnaden är gjord av limträbalkar som klätts med presenning och kan flyttas på rälsen utefter dockan. En mycket flexibel lösning som nu använts i snart 30 år.
Läs Docköverbyggnaden tar form , Okt 1988
Killarna i plastverkstan -ett sammansvetsat gäng 1991
I KV-nytt 1991 presenterades killarna i Plastverkstan eller Kompositverkstan som vi nu kallar det
Många produkter har tillverkats där all från båtar till tågfronter. Minjakten till Singapore var vid den tiden kronan på verket.
Just nu håller man på Factory Acceptance Test på det 8:e och sista däckshuset i kolfiber till LMV-projektet i Singapore.
Läs Killarna i plastverkstan
Största övningen någonsin
I September 1982 genomfördes den störta marinövningen någonsin i Sydsverige. Övningen gick under namnet Sydfront 82
I övningens slutskede deltog samtliga försvarsgrenar
Läs Största övningen, Sept1982
Driftsättning av Ven, okt 1988
I oktober 1988 driftsattes minjaktfartyget Ven och förbereddes för den första verkstadsprovturen.
läs Driftsättning av Ven , okt 1988
blev tillfälligt anställd-stannade i mer än 50 år.
I KV-Nytt årgång 1985 kunde man läsa om när Bertil Olsson gick i pension efter mer än 50 års anställning. Bertil som började på ingenjörsdepartementet 1934 var de sista åren chef på ritkontorsexpeditionen som svarar arkivering, registrering och kopiering av ritningar.
Läs blev tillfälligt anställd-stannade i mer än 50 år.
Nya telefonväxeln 1985
Den 16 september 1985 togs Karlskronavarvet en ny telefonväxel i bruk. Två receptionister arbetar normalt i växeln och har koll på alla besökare som kommer till varvet.
Detta fungerade utmärkt och man hade örn koll på vilka som kom och gick fram till dess Saab köpte Kockums och en ny centralväxel inrättades i Linköping.
Numera arbetar våra trotjänare enbart i växeln på deltid på förmiddagar med att registrera in besökare och ge dem besöksbrickor samt lotsa dem tillrätta, vilket är en stor fördel med deras stora personkännedom.
Eftermiddagar sköts detta av vaktbolag och receptionisterna har då andra arbetsuppgifter.
Läs Nya telefonväxeln
Vikstens dopgåva
I Varvet Runt Nr 2 från 1974 kunde vi läsa om när det första GRP-sandwichfartyget skulle sjösättas och döpas.
En dopgåva i form av en fana överlämnades från projektgruppen till chefen för marinen.
Läs Vikstens dopgåva
Omfattande prov på Göteborg-februari 1990
Den 13 februari 1990 följde KV-nytt redaktionen med Kustkorvett Göteborg som då gick provturer.
Ett lättkört fartyg med unika manövreringsegenskaper enligt Fartygschefen.
Läs provning Göteborg
Gamla Mastkranen 1803–1806
I Nr 3 av Varvet Runt från 1970 berättas on den gamla mastkranens tillblivelse under åren 1803–1806. Mastkranen drevs med handkraft då ångan ännu inte införts och blev snabbt omodern. Den användes för insättningen av fartygens master fram till 1873 då den ersattes av en modernare saxkran som var i bruk till 1958 då den ersattes av den stora blå portalkranen som också nu är utrangerad, men står kvar som ett minnesmärke.
Läs Gamla Mastkranen från 1806
Från den gamla goda tiden
I Nr 4 av Varvet Runt från 1968 under ”Lages spalt” kunde vi läsa några axplock från Carlskrona Veckoblad årgång 1868 och vad som skrevs i tidningen vid denna tid. Här skrevs om allt från ”Jernvägsfrågan ” till ”Fruntimmersproblem”. Dåtidens kvinnosyn skiljer sig markant från dagens!
Läs Lages spalt Från den gamla goda tiden 1868
Varvets träarbetare håller gamla traditioner vid liv
I Nr 2 av Varvet Runt från 1975 redaktionen hälsade på hos varvets träarbetare. Idag finns det inga fartyg med trädäck förutom Gladan och FalI Nr 2 av Varvet Runt från 1975 hälsade redaktionen på hos varvets träarbetare. Idag finns det inga fartyg med trädäck förutom Gladan och Falken. De sista träminsveparna har fallit för åldersstrecket och lämnat sin tjänst i Marinen. I minjaktfartygen finns fortfarande en hel del träinredning av magnetikskäl, men med ökande brandkrav, minskas även träinredningar vid uppgraderingar och ombyggnader. Generationers erfarenhet finns fortfarande kvar fast allt mer i en alltmer tynande skara.
Läs Varvets träarbetare håller gamla traditioner vid liv
Kustbevakningsfartyg KBV 201 under byggnation 1999
I januari 1999 tog Karlskronavarvet en beställning att bygga två kustbevaknings fartyg KBV201 och KBV 202.
Det första fartyget ska levereras i november 2000. I mars 2000 ska fartyget sektioner sättas samman i mellanhallen för att sedan lyftas ut fullt färdigutrustad i september 2000
läs KBV 201
Malaysiabåtarna döps 1978
Lördagen den 11 november 1978 var det fest på varvet när de fyra robotbestyckade patrullbåtarna till Malaysia skulle döpas. Aldrig har så många döps vid ett enda tillfälle. Båtarna som döptes med heligt vatten fick namnen Handalan, Perkasa, Gempita, och Pendekar. Detta var den första stora exportordern som Karlskronavarvet tecknade baserad de 12 svenska torpedbåtarna av Spica-typ som varvet tidigare byggt.
Läs mer Malaysia båtar döps 1978
Kustubåten U3 blir attraktion i Malmö
I Nr 4 av Varvet Runt från 1969 kunde vi läsa om att Kustubåten U3 invigdes som musei-ubåt i Malmö Kust ubåtarna U1 – U9 byggdes mellan 1941 och 1944. På Örlogsvarvet i Karlskrona byggdes (U2, U3, U8, U9) och Kockums i Malmö byggdes (U1, U4, U5, U6, U7).
De var de första svenska ubåtar med helsvetsat tryckskrov som är en helsvensk konstruktion och dieselelektrisk drift.
Läs Karlskronabyggd U-båt attraktion i Malmö
Nya plastverkstaden klar 1970
I Nr 1 av Varvet Runt från 1970 kan man läsa om att plastproduktionen flyttar från de gamla otidsenliga lokalerna i gamla båtverkstaden, minsveparskulet och gamla oljefabriken till en ny och för den tiden modern verkstad med stora golvytor och välventilerade arbetsutrymmen. Visserligen långt ifrån de miljökrav som man idag ställer, men ofantlig förbättring jämfört med det som rådde gamla lokalerna.
Läs Nya plastverkstaden klar 1970
Stora bordhyveln i maskinverkstaden 1957
I Nr 1 av Varvet Runt från 1957 besöker man maskinarbetaren Hugo Håkansson vid den stora bordhyveln som nu ska bytas ut mot en hyvel av modernare konstruktion. Hugo som varit anställd på varvet sedan 1917, har arbetat vid bordhyveln i mer än 30 år.
Läs Stora bordhyveln i maskinverkstaden 1957
Varför är det så få kvinnor på varvet?
I Nr 4 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa att Karlskrona varvet hade 1246 anställda i verkstäderna, men endast 5 av dessa var kvinnor. På kontoren var naturligtvis andelen större.
Anledningen var naturligtvis att arbetet ofta var tungt och smutsigt, men även traditionen spelar naturligtvis även en viktig roll. Varvsbranschen har alltid varit konservativ!
Idag ser det annorlunda ut och det är betydligt större andel kvinnor i verkstäderna. En stor orsak är naturligtvis att många smutsiga och arbetsmoment har mekaniserats.
Det är en väsensskild syn att gå in i dagens ljusa och rena skrovhallar jämfört hur det var för 43 år sedan.
Inte konstigt att även kvinnor söker sig dit.
Läs Varför är det så få kvinnor på varvet
En julmiddag för 350 år sedan (1966)
I Varvet Runt från 1966 kunde vi läsa om hur en julmiddag kunde se ut för 300 år sedan.
Det är nu mer än 350 år sedan och vi kan konstatera att mycket har ändrats även de senaste 50 åren.
Lax som var en lyxrätt i mitten 1960-tal är nu åter vanlig och inte direkt någon lyxrätt sedan man började med laxodling.
Läs Julmiddag för 350 år sedan
Sjösättning av Ubåten Sjöhästen 1968
Den 6 augusti 1968 var den femte och sista ubåten i Sjöormenklassen klar för namngivning och sjösättning.
Det blev endast namngivning och ubåten fick stå kvar på stapeln till det 19 augusti då hon äntligen sjösattes.
Detta berodde på ett långvarigt sommarhögtryck med 3 dm lågvatten som följd och det var första gången i varvets historia som en namngivning gjordes utan direkt efterföljande sjösättning.
Läs Sjösättning av Ubåten Sjöhästen 1968
Sjösättning av Ubåten Sjöbjörnen
1968 sjösattes två ubåtar i Sjöormenklasssen vid Karlskronavarvet. Den första som sjösattes den 9 januari var Sjöbjörnen.
Läs Sjösättning av Ubåten sjöbjörnen
Kyl- och frysrum i komposit 1968
I slutet av 1960-talet gjordes stora ansträngningar att belägga kompositverkstaden med andra produkter än fritidsbåtar En sådan produkt var kyl- och frysrum i komposit.
Läs Kyl- och frysrum i komposit
Rond på varvets Elektroverkstäder 1956
Elektro och tele började installeras på örlogsfartygen i slutet av 1890-talet.
Det var först 1914 som varvet anslöts till Karlskronas eldistributionsnät med ett effektuttag av 150 kW.
Radarn kom under andra världskriget och behovet av Elektroverkstäder ökade.
I Varvet Runt nr 3 från 1956 görs en rond på Elektroverkstäderna
Minfartyget Älvsborg levererat 1971
Den 6 april 1971 överlämnandes minfartyget Älvsborg till Svenska Marinen under sedvanlig pompa och KkrVs flagga halades och ersattes med Chefen för Marinens befälstecken som då gick i topp.
Huvuduppgiften vid krig och neutralitet var att var att snabbt ta ombord och lägga minor, men Älvsborg fick också redan från början uppdraget att vara depåfartyg för u-båtar
Läs minfartyget Älvsborg levererad 1971
Bogserbåten Hermes levererad
I Nr 2 av Varvet Runt från 1957 kunde vi läsa att befälstecknen hissades på Hermes den 14 januari 1957 och därmed var bogserbåten levererad.
Läs Bogserbåten Hermes levererad
Belos Veteran 1967
I Varvet Runt Nr 4 från 1967 kunde man läsa om när den 82 gamla Belos som byggdes redan 1885 togs ur drift.
Belos hade då varit i Marinens ägo i mer än 20 år och 1967 kom hon till Karlskronavarvet för upphuggning.
M/T Petrotank på leveransprovtur 1969
Nr 3 av Varvet runt från 1969 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet fått uppdraget att färdigställa tankfartyget ”Petrotank” efter konkursen av Karlsros Varv i Norrköping Måndagen den 16 juni 1969 kastade M/T Petrotank loss från Drottninghallskajen för sin leveransprovtur.
Läs Petrotank
Marina monster
I Nr 3 av Varvet runt från 1969 fanns en artikel om Marina monster som kunde ses på Nevas vatten i Sankt Petersburg år 1900.
De var en helt ny typ av krigsfartyg som var helt runda och kallades Popoffkor efter sin uppfinnare amiral Popoff.
En annan märklig skapelse, ett fartyg på hjul, sjösattes 1896 och gick provtur över Engelska kanalen med en fart av 22 knop. Inga av dessa konstruktioner slog igenom och man fortsatte att bygga traditionella fartyg.
Läs Marina monster
Efter sommar följer höst
För att träffas för att stärka samhörighetskänslan och kamratskapet for avdelningarna ofta ut på fisketurer med mat och medhavd rekvisita.
I Varvet Runt från 1963 kan vi läsa om när en verktygsverkstaden hade en sådan här fisketur.
Norrköpingstankern “ Peking” färdigställs på KkrV
I Nr 3 av Varvet runt från 1969 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet fått uppdraget att färdigställa tankfartyget ”Petrotank” efter konkursen av Karlsros Varv i Norrköping. Skrovet som var delvis färdigt och godkänt av klassningssällskapet Det Norske Veritas bogserades till Karlskrona för färdigställande.
Läs Norrköpingstankern Peking färdigställs på KkrV
Utrustningspirens 1:a etapp färdig
I Nr 2 av Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om att Utrustningspirens första etapp var färdig.
Utefter den 104 m långa och 14 m breda piren gjordes muddringsarbete och vattendjupet ökades till 7,5 m .
Efter en ytterligare planerad utbyggnad ska piren få en sammanlagd längd av 230
Historisk sjösättning 1964
I Varvet Runt från 1964 kunde vi läsa om en historisk sjösättning. Det var sjösättningen av det första lite större civila fartyget, paragraftankern Sten Ragne under 500 brt och med 1040 ton dw.
Det var första gången sedan 1954 då bogserbåtarna Tom och Tim byggdes , som Karlskronavarvet levererade något civilt fartyg.
Läs om Historisk kölsträckning
Tackelkammaren försvinner, men riggarna blir kvar
I nr 2 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa om att tackelkammaren läggs ner.
Tackelkammaren som uppfördes 1883 låg nere vid ekipagehamnen hitom skeppsbron och var en av de verkstäder som låg längst bort på varvet och inne på örlogsbasens område.
Läs Tackelverkstaden försvinner, men riggarna blir kvar 1975
Badstugan på Söderstierna
I Varvet Runt från 1968 får vi bakgrunden till en av de äldsta byggnaderna på varvsområdet nämligen Badstugan eller Ryska kyrkan, Finska kyrkan, eller Kokskyrkan som den också brukar kallas i folkmun.
Varifrån dessa namn har kommit vet man inte riktigt. Då är namnet ”Badstugan” mera begripligt då man uppförde en tegelbyggnad för tjärbehandling av tågvirke. Den brandfarliga verksamheten skulle förläggas på säkert avstånd från övriga byggnader.
På 1700-talet övergick man från att tjära garnet istället för den färdiga trossen och Badstugan förlorade därmed sin primära uppgift.
Läs om Badstugan på Söderstierna
Rond på Varvet 1957 – Torped – och Minverkstäderna
I Varvet Runt från 1957 presenterades Torped- och Minverkstäderna. Torpeder och minor spelade en viktig roll innan Torpedbåtarna av Spica-klass ombestyckades till robotbåtar i början av 1980-talet och torpedverkstaden avvecklades på Karlskronavarvet.
Torpedverkstan som låg intill fängelsemuren är sedan länge riven för att ge plats åt kompositverkstans montagehall.
Läs om Rond på varvet 1957 – Torped och Minverkstäderna
Till flydda tider återgår ~ ~ ~
1951 lämnade dåvarande verkstadsdirektören G Holmberg varvet efter mer än 50 år sedan han satte sin fot på Karlskrona Örlogsvarv för första gången.
I Varvet Runt från 1956 berättar han sin historia på varvet som inleddes 1912.
I berättelsen får vi beskrivet hur varvet såg ut på den tiden, då exempelvis Linjeskeppet Stockholm kunde ses vid kölhalningsbron.
Sven Ramströms antennanpassare SRM 101 A
Antennteknik är för de flesta vanliga mekanikingenjörer ett stort mörker och att konstruera en antennanpassare som kan arbeta mot olika frekvenser hos sändareantennen en omöjlig uppgift.
Att antennanpassaren dessutom ska tåla de påfrestningar som krävs för örlogsfartyg med stora krav på chocktålighet och vibrationer är ingen lätt uppgift, men en av Elverkstans entusiastiska ingenjörer tog sig an uppgiften i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.
I Varvet Runt från 1974 presenterar uppfinnaren själv, Sven Ramström antennpassaren, som till slut blev en succé och har använts i båda Svenska och Engelska Marinen.
Sven lämnade så småningom Karlskronavarvet för att ägna sig åt antennanpassningstekniken i egen regi.
Läs om Sven Ramströms antennanpassare
Televerkstäderna 1965
Elektronisk utrustning har under senare år blivit alltmer dominerande i militära fartyg.
Utrustningarna har både blivit mycket avancerad och fått mycket mindre dimensioner sedan början av 1960-talet, vilket kan ses i artikeln som presenteras.
I Nr 3 av Varvet Runt från 1965 presenterades de dåvarande televerkstäderna vid Karlskronavarvet.
Läs om Televerkstäderna 1965
Utrustningsverkstäderna 1957
I Nr 3 av Varvet Runt från 1957 presenterades Utrustningsverkstäderna då man gjorde en rond på varvet. På den tiden fanns ett 60-tal yrken på de olika verkstadsavdelningarna inom Marinverkstäderna.
Läs om Utrustningsverkstäderna 1957
Polhemsdockans modernisering 1959
I Nr 4 av Varvet runt från 1959 kunde man läsa om den modernisering av Polhemsdockan som då var klar. I och med den modernisering som då avslutades fick dockan de dimensioner som dockan har idag.
Läs om Polhemsdockan 1959
Att nita…
Artikeln Att Nita kunde läsas i Nr 4 av KV -nytt årgång 1974.
När stålet i mitten av 1800-talet blev det nya materialet som ersatte trämaterialet i de stora skeppen och började en ny epok i skeppsbyggeriet.
Nitning av plåtar blev den gängse metoden inom all skeppsbyggeri både civil och militärt innan modern svetsteknik var fullt utvecklad och accepterad.
Äldre skeppsbyggare, som konstruerade tankfartyg i början av 60-talet, kommer säkert ihåg att det så kallade ”skärstråket” (anslutning av bordläggningen till styrkedäck) skulle vara nitat då klassningssällskapen ännu inte till fullo accepterade svetsning i dessa högt belastade förband.
På den tiden krävde man att dessa skulle vara nitade för att undvika spricktillväxt, liknade den som ledde till förlisning av många ”Libertyskepp” då svets- och materialkunnande hade brister.
Läs Att nita
Vällingklockor och tidkontroll
I Nr 3 av Varvet Runt från 1963 kunde vi läsa om varvets två vällingklockor som funnits på varvet runt 250 år.
Den äldsta bevarande finns över 17:s Port. Den andra klockan hänger i tornet för den optiska telegrafen i Gröna Gången. Förutom angivning av arbetstiden var klockorna avsedda för alarmering vid eldsvådor.
Läs Vällingklockor och tidkontroll
Optisk telegraf modell 1790
I Nr 3 av Varvet Runt från 1958 presenterades den optiska telegrafen som byggdes på Utklippan och som var en fransk uppfinning från 1790-talet. Örlogsvarvets optiska telegraftorn, som var placerat på byggnaden väster om Modellsalen, tillkom 1809. Avsikten var naturligtvis att förvarna om fientliga örlogseskadrar som närmade sig örlogsbasen i ofred.
Läs om Optisk telegraf modell 1790
Produktionstekniska avdelningen 1963
En rationell tillverkning i en alltmer hårdnande konkurens kräver att arbetet bereds ordentligt. Detta är ingenting nytt och kräver en dialog med berörda konstruktions- och produktionsavdelningar. För att få största möjliga effekt hålls detta arbete ihop av en produktionsteknisk avdelning med gedigen erfarenhet, men som också är beredd på nytänkande för att få en så rationell tillverkning som möjligt. Läs om Produktionstekniska avdelningen 1963
Brännhus och materialgård 1972
För att möta dåtidens krav på rationalisering av plåt- och svetsarbeten anlades 1972 en ny hall för plåtbränning med dimensioner 50x 30 m i direkt anslutning till Hall 4 och Skrovhallen. Läs om det nya brännhuset som togs i drift 1972. Brännhus-materialgård 1972
Nya ytbehandlingsverkstaden 1958
I Nr 1 av Varvet Runt från 1958 presenterades den då nybyggda ytbehandlings verkstaden. Så gott som all ytbehandling av viktigare objekt för marinens räkning hade tidigare varit tvunget att beställas hos privata verkstäder, men kunde nu utföras i sin helhet vid varvet i Karlskrona. Ytbehandlingsverkstaden tillkom 1955/56 och den gamla galvaniseringsverkstaden kunde då rivas. Läs om Nya ytbehandlingsverkstaden
Aluminiumverkstaden på Karlskronavarvet 1965
Då Karlskronavarvet 1963 fick stor order på att leverera brosektioner till Krigsbro 4, som byggdes i aluminium med höga krav steg man in i en ny bransch där man nästan helt saknade erfarenheter. Då en stor grad av renhet krävdes för aluminium produktionen måste en helt ny verkstad och erfarenheter kring avancerad aluminiumproduktion byggas upp på kort tid. Läs om Aluminumverkstaden 1965
Till antipoden med Almirante Latorre
År 1971 såldes Kryssaren Göta Lejon till Chile och döptes om till Almirante Latorre och där fartyget tjänstgjorde fram till 1984, innan hon i augusti 1985 slutligen såldes för skrotning i Taiwan. Arne Lindström och 6 ytterligare varvsanställda följde med på överfarten till Chile 1972 efter att alla provturer på hemmavattnen var avklarade. Antipoden till Karlskrona ligger mitt i Stilla Havet nära datum gränsen öster om Nya Zeeland, men rubriken ger ändå en god vink om ur långt det är till Chile. Läs Arne Lindströms skildring Till antipoden med Almirante Latorre
Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 3)
Vi följer Sven Lager på den tredje seglingsetappen mot Haparanda som startar vid ön Trysunda söder om Örnsköldsvik. Läs om Sven Lagers skildring av den sista etappen Med Viggen till Haparanda del 3
Med Viggen mot Haparanda 1967 (del 2)
Sven Lager företog 1967 en segling i marknadsföringssyfte från Karlskrona till Haparanda. Seglingen startade den 3 juni i Karlskrona med Viggen Nr 13 och skulle avslutas 10 juli i Haparanda om Gud och vädret ville. I del 2 av hans skildring avseglar man från Gävle rean 17 juni vidare mot norr, lite kylslaget , något som vi alla som hade svårt att svårt att invänta den ordinarie semesterperioden också lärde. Försomrarna längs Ostkusten karaktäriseras ofta av NO-vindar och motvind om man ska norröver, dvs. kryss , medan senare på sommaren (åtminstone i Södra Kalmar Sund ) står oftast vindriktningen SV. Vi som hade svårt att invänta segelsemestern till ordinarie semesterperiod fick ofta kryss i bägge riktningarna. Läs om Sven Lagers andra skildring som börjar i Gävle den 17 juni. Med Viggen till Haparanda del -2
Med Viggen till Haparanda 1967(del 1)
Sommaren 1967 företog Sven Lager en ny segling mellan Karlskrona och Haparanda för att göra Viggen mera känd i Luleå-området. Skildringen av seglingen är skriven i tre delar. I den första delen kommer Viggen till Gävle. Läs Med Viggen till Haparanda del 1
Med Karlskrona-Viggen genom Göta Kanal 1966
Sven Lager, som själv var själv mycket seglingsintresserad, arbetade då på Karlskronavarvets Marknadsavdelningen med försäljning av Karlskrona-Viggen . Under somrarna 1966 och 1967 gjorde han semesterseglingar med Karlskrona-Viggen i marknadsföringssyfte. Dessa seglingar som nu VHFK kommer att följa har tecknats ner som små trevliga kåserier. Den första seglingen 1966 gick från Karlskrona och Ostkusten upp till Mem och därefter genom Göta Kanal för att avslutas i Karlskrona. Läs kåseriet Med Karlskronaviggen genom Göta Kanal 1966
Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors 1967
1967 gjorde Karlskronavarvet stora marknadsansträngningar och visade upp den på båtmässorna både i Hamburg och Helsingfors. Den verkade skapa stort intresse och utställningsbåten i Helsingfors var redan såld då mässan öppnade. Läs Med Karlskrona-Viggen i Hamburg och Helsingfors
Från ritkontoren
I varvet runt från 1956 kunde vi läsa om när Harald Lange var konstruktionschef vid Marinverkstäderna i Karlskrona. Harald var en framsynt man som insåg vikten av ett nära samarbete mellan varvets olika discipliner inte minst inom konstruktionskontoret, där många komplexa konstruktionselement ska vävas samman i ett Örlogsfartyg. Flera av oss äldre skeppsbyggare från Chalmers minns Harald Lange som professor då han undervisade i Skeppsmaskinteknik. Harald Lange satt även med i antagningsnämnden till Mariningenjörsutbildningen i början av 1970-talet, som några äldre mariningenjör säkert också kommer ihåg. Läs artikeln Från ritkontoren 1956
Lärlingsskolan 1963
I Varvet Runt från 1963 kunde vi läsa om hur lärlingsutbildning gick till på den tiden. Även idag finns det lärlingsprogram på Saab-Kockums. 10 st gick i lärlingsprogrammet 2015 och 12 st i lärlingsprogrammet för 2016. Läs mer om Lärlingsskolan 1963
Verkstadsbyggnaden pensioneras 1975 efter 100-år.
Efter att ha vari i bruk i 100 år togs den gamla verkstadsbyggnaden ur drift 1975. Läs om verkstadsbyggnadens historia .Verkstadens 100-åriga historia
Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975
Att idag vara anställd på ett företag i mer än 50 år är nog idag nästan omöjligt. När Gösta Necander lämnade Karlskronavarvet 1975 hade han varit anställd i 52 år! Läs berättelsen från Varvet Runt 1975 då Gösta lämnade varvet och gick i pension . Varvsveteran med 52 års anställning berättar 1975
Andre’ns dykbåt 1974
I början av 1970-talet arbetade Verkmästare Arne Andre’n med iden med att skapa en dykbåt utrustad med torpeder. Arne Andre’n gick så långt att han byggde en skalenlig modell som han demonstrerade i badhuset. Någon produktion blev det aldrig och modellen stod flera år i Fartygskonstruktions förrådsrum innan den slutligen skänktes till Marinmuseet. I varvet Runt från 1974 kan vi läsa om uppfinningen. Läs om Andre’ns dykbåt
Kontrollavdelningen 1971
I Varvet Runt från 1971 beskrevs den dåvarande kontrollavdelningen. På den tiden bestod avdelningen av ca 30 man. Idag är kontrollavdelningen betydligt mindre än den var 1971, då mycket av kontrollarbetet har överförts till egenkontroll. Man måste betänka att antalet anställda vid varvet på den tiden var mer än 3 gånger så många som idag. Läs om Kontrollavdelningen 1971
Hålkortsavdelningen 1963
Det var med hålkorten som den modern datalagringen började. Från början var hålkorten inte avsedda för att lagra programsatser på, för det fanns inga datorer som kunde programmeras. Kortens ursprungliga användning var att lagra värden. På Karlskronavarvet startade hålkortsavdelningen efter bolagsbildningen och hade varit i drift ca ett och ett halvt år då avdelningen presenterades i Nr 2 av Varvet Runt från 1963. Läs om Hålkortsavdelningen 1963
Första sjösättningen i den nya skrovhallen
Den 16 november 1972 sjösattes den första torpedbåten Norrköping, som ingick i Spica II klassen. Norrköping blev den första att sjösättas från inomhusbädden den nya skrovhallen. Ett annat fartyg med samma namn var Fregatten Norrköping som blev det sista fartyget som sjösattes från varvets första inomhusbädd i Vasaskjulet 1858. Den nya inomhusbädden är den fjärde inomhusbädden i varvets historia Läs om första sjösättningen i skrovhallen.Första sjösättningen i den nya skrovhallen
Johan Törnström
I Varvet Runt från 1958 beskrevs den store bildhuggaren Johan Törnströms liv. Flera av hans galjonsbilder finns bevarade på Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona, varav kan nämnas Dristigheten, Äran, Fäderneslandet, Försiktigheten. 1781 utnämndes af Chapman till varvschef för Karlskrona örlogsvarv och ungefär samtidigt med honom anlände Törnström för att bli amiralitetsbildhuggare vid varvet. Törnström var verksam som amiralitetsbildhuggare fram till 1825 innan han avled 1828. Läs Johan Törnström
Driftvärnet vid Varvet 25 år 1969
Driftvärnet var i Sverige mellan åren 1944 och 2005 den del av Hemvärnet, som hade till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar. Vid försvarsbeslutet 2004 avvecklas Driftvärnet. I Varvet Runt från 1969 kan vi läsa om när Driftvärnet firade 25 år. Läs om Driftvärnet vid Varvet 25 år
Rond på varvets kraftcentral 1961
I Varvet Runt från 1961 fick vi följa med på en Varvsrond till Kraftcentralen. De flesta som arbetat 40 år eller mer på Varvet har nog aldrig satt sin fot i Kraftcentralen. Läs Rond på varvets kraftcentral 1961
Plåtverkstäderna 1958
I Varvet Runt från 1958 kunde vi läsa om hur plåtverkstäderna såg ut före bolagsbildningen 1961. 1963 byggdes den nya skrovhallen. Detta kommer VHFK att återkomma till. Idag moderniserar SAAB stålverkstäderna till att bli en toppmodern stålanläggning för produktionen av Sveriges nya U-båt A26. Läs om Plåtverkstäderna 1958
Den gamla torpedverkstaden
Torpedverkstan invigdes 1910 och var i drift 1976 då reportaget i Varvet Runt skrevs. Då tillverkades inga torpeder eller torpedtuber utan det var underhåll av torpedtuber som gav beläggning i torpedverkstan. Torpedverkstan som låg intill fängelsemuren är sedan länge riven för att ge plats åt kompositverkstans montagehall. Läs om Den gamla torpedverkstaden
Artilleriverkstäderna 1956
Örlogsvarvet i Karlskrona som var militärt fram till bolagsbildningen 1961, leddes av en kommendör som hade 5 departement under sig: Artilleridepartementet, Torpeddepartementet, Ekipagedepartementet, Mindepartementet och Ingenjörsdepartementet. I Varvet Runt Nr 2 från 1956 presenteras Artilleriverkstäderna. Läs om Artilleriverkstäderna 1956
Svenska Marinens nya motortorpedbåt 1964
1964 tecknades kontrakt på 6 st snabbgående motortorpedbåtar. De blev de första Svenska motortorpedbåtarna som fick gasturbindrift. Fartygen konstruerades på Götaverken. Ordern delades lika med Karlskronavarvet. Det första fartyget i serien gavs namnet Spica. I dag ägs Spica av Stiftelsen ” T121 Spica – ett levande museifartyg” och har sedan 2009 genom Föreningen Spica T121 vänner satts i körbart skick. T121 Spica ligger sommartid vid Vasamuseet och visas för allmänheten. Läs om Svenska Marinens nya motortorpedbåt
Svenska Motortorpedbåtar
I Varvet Runt årgång 1965 presenterades en artikel Svenska Motortorpedbåtar skriven av marindirektör Curt Borgenstam. Torpedbåtsserien om 6 fartyg kallades Spica I. Ordern delades lika mellan Götaverken och Karlskronavarvet, som vardera byggde 3 av fartygen. Götaverken gjorde skrovkonstruktionen. Beräknings filosofin vidareutvecklades för Spica II av Kockums i Malmö och blev stommen i den guideline som togs fram på Karlskronavarvet för dimensioneringen av fartygsserierna Kustkorvett typ Stockholm och senare också Kustkorvetterna typ Göteborg. Läs Svenska Motortorpedbåtar
Arbetsstudier på varvet 1772
Rationalisering är ingenting nytt, utan tvärtom en mycket gammal företeelse. Rationalisering går ju i stort sett ut på att på ett förnuftigt sätt förbättra arbetsförhållanden etc. Mera systematisk form fick rationaliseringen först i samband med industrialismens genombrott. Att arbetsstudier gjordes redan i slutet av 1700-talet kunde vi läsa om i Varvet Runt 1968. Läs Arbetsstudier 1772
Jagaren Karlskrona utrangeras 1975
I Nr 1 av Varvet Runt från 1975 kunde vi läsa om när om när Jagaren HMS Karlskrona efter 35 år i drift för sista gången lämnade Karlskrona för bogsering till Lindholmens Varv i Göteborg för upphuggning. Läs om Jagaren Karlskrona utrangeras 1975
Brandförsvaret i Karlskrona – kort historik
I Varvet Runt från 1970 kunde vi läsa om hur brandförsvaret i Karlskrona varit organiserat sedan staden grundades. Örlogsbasen hade en egen brandkår. Det var först 1911 som staden fick verklig yrkeskår under befäl av en heltidsanställd brandchef och den första brandbilen anskaffades. Läs Brandförsvaret i Karlskrona
Varvsminne från maskinverkstaden någon gång på 1930-talet
I Varvet Runt från 1968 kunde vi läsa om när förman Brogren rensade vasken i förmanskammaren som hade satt igen. Resultatet blev nog inte riktigt det han tänkte! Artikeln har skickats in av en gammal varvspensionär som var med på den tiden. Läs artikeln Varvsminnen från 1930
Klaga på ackord
I varvet Runt från 1956 kunde vi läsa om några klagomål på ackorden för tungt arbete som utfördes på beting vid varvet av såväl yrkeshantverkare som båtsmän. Här kan vi läsa om klagomål på ackordet för nagelborrning från 1799 samt klagomål från repslagarna från 1830. På den tiden skickades skrivelserna med klagomålen till Kunglig Maj:t. Läs Klaga på acckord
Göta Lejon säljs till Chile 1971 och döps om till Almirante Latorre
HMS Göta Lejon var namnet på en kryssare i svenska flottan. Fartyget var det andra av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Göta Lejon och systerfartyget HMS Tre Kronor. Göta Lejon sjösattes den 17 november 1945 och döptes av kronprins Gustav Adolf. År 1971 såldes fartyget till Chile, döptes om till Almirante Latorre och tjänstgjorde fram till 1984 Läs Göta Lejon säljs till Chile 1971
Sveriges sista proviantbod
Nere vid Stumholmsbron låg mellan 1930-1978 Proviantboden, där anställda i Försvaret och på Karlskronavarvet kunde handla kött och bröd med hög kvalitet till mycket reducerade priser. Man hade också en mängd konserver som passade utmärkt för dem som tillbringade semestern i en segelbåt. Vi kommer ihåg Pytt i Panna, leverpastej mm, i militärgröna konservburkar. 1978 tog det tyvärr slut och Proviantboden lades ner. Läs om Proviantboden
Nya anläggningar
I Varvet Runt från 1962 kunde vi läsa om de nya produktionsanläggningarna som då höll på att byggas. Idag 54 år senare är det åter full fart med att bygga nya moderna produktions anläggningar sedan Saab tog över verksamheten. Läs om varvets modernisering efter bildandet av Karlskronavarvet AB. Nya anläggningar
Från Stångminbåten N:o 1 till Spica
I varvet runt från 1976 kunde vi läsa att Karlskronavarvet levererat den sista de 12 torpedbåtarna, HMS Ystad. I samband med detta redovisades en art artikel om torpedbåten historia skriven stabsredaktören Karl- Erik Westerlund. Föregångarna till Spica klassen , Spica I och Spica II, som båda konstruerades i Sverige var Plejad klassen T102 -T112. Dessa byggdes av Lürsen i Tyskland mellan 1954-1958. Läs om torpedbåtsutvecklingen Från Stångminbåten Nr 1 till Spica
Anders Ivar Andersson in memoriam
Den 1 juli 1961 ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB. I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson. Anders Ivar var verksam på Varvet i 44 år innan han gick i pension 1961. Då Anders Ivar gick ur tiden 1976 skrev f.d VD vid Marinverkstäderna Johan Schreil artikeln om Anders Ivar in memoriam . Johan Schreil var VD för Marinverkstäderna mellan 1948-1961. Johan återkom till Karlskrona efter bl.a. varit VD vid Uddevallavarvet under åren 1964-1975 och som direktör för Statsföretag AB mellan år 1975 och 1977. VHFK har nyligen hyllat Johan Schreil på sin 100-årsdag (2016-10-30) och han är ”still going strong” Läs om Anders Ivar från Nr 3 av Varvet runt 1976 Anders-Ivar-Andersson-in-memoriam
Historien om en brandstodskassa i Karlskrona från 1760
I Varvet Runt Nr 4 från 1957 kan vi läsa om en sorglig historia kring en brandstodskassa, som bildades 1760, men som efter den stora stadsbranden 1790 som beräknades kostat 776 000 Riksdaler var tom! En oerhörd summa pengar på den tiden! När försäkringspengar skulle betalas ut stod det klart att hela brandstodskassan på 200 000 Riksdaler var belånad och kassa kistan var tom! Många Karlskronabor blev efter branden helt blottställda och utfattiga då inga försäkringspengar kunde betalas ut. Läs om historien-om-en-brandstodkassa-i-karlskrona
Ekonomifunktionen 1973
I Varvet Runt Nr 1 presenterades delar av Ekonomifunktionen från 1973. För många läsare finns här ett stort antal kända ansikten. Läs om Ekonomifunktionen-1973
Oscarsdockan förstoras 1977
1977 behövde dockporten till Oscarsdockan breddas för att kunna ta emot de nya och större isbrytarna. Den gamla dockporten var dessutom i dåligt skick. Bolagsstyrelsen beslöt då också att förlänga dockan med 15 m genom att flytta porten ut mot havet . Läs om Oscarsdockan förstoras 197
Den nya utrustningskranen, Portalkran 14 från 1960
Eller franska kranen, som den också kallades, är en portabel kran som löper på ett spår med en bredd av 10,5 meter och 360 meters längd. Portalkranen togs i bruk 1960 och var i drift fram till 1996 så den gjorde några av sina sista tunga lyft då akterporten till Baltic Bright lossades. Kranen har en maxhöjd av 78 meter med en vikt av 670 ton. Kranen är numera en del av världsarvet och är därmed skyddad för eftervärlden. Läs mer om portalkran-14
Branden i varvets näst äldsta byggnad 1969
I Varvet Runt Nr 4 från 1969 kunde vi läsa om att varvet haft 2 stora bränder på 70 dagar. Den 30 oktober 1969 brann varvets näst äldsta byggnad, den gamla kranboden från 1730 ner till grunden. Brandorsaken var troligen rökning i kombination med den mycket kraftiga vinden som då rådde med 16-20 m/sek i vindbyarna. Branden-i-kranboden-30-oktober-1969
Saxkranen från 1874 skrotas 1958
I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar. Här beskrev man att 1874 var den gamla mastkranen som byggdes 1803-1806 och som drevs med handkraft redan var omodern då de seglande skeppens tid var förbi. Man köpte då en saxkran i järn från England som kunde lyfta 50 ton. 1958 hann tiden även i fatt denna kran som då fälldes för en ny med 100 tons lyftkapacitet. Läs Saxkranen från 1874 skrotas
Varvets äldsta kranar
I Varvet runt från 1973 kunde vi läsa en artikel om varvets äldsta kranar. Den äldsta ritningen är från 1710. Den nu befintliga gamla mastkranen som uppfördes mellan 1803-1806 drevs med handkraft då ångan ännu inte införts. Läs om Varvets äldsta kranar
Tillverkningsfunktionen på Karlskronavarvet 1971
VHFK fortsätter tillbakablickarna på olika funktioner på Karlskronavarvet I Varvet Runt från 1971 kunde man läsa om T-funktionen som den tillverkande delen då kallades. Här kan vi läsa om Plåt och Svetsavdelning (Ts) med Birger Olsson som chef, Filareavdelningen (Tf) med Nils Nettervall som chef och Utrustningsverkstäderna (Tu) med Kurt Astbo som chef. Läs mer om T-funktionen
Gamla Västerudden
I Varvet runt Nr 1 årgång 1966 finns en artikel ” Pillemausare och Patricier ” skriven av Karlskronasonen Sven Öjvind Swan, som var bror till de nyligen de i år bortgångna bröderna , folklivsforskaren och Lundaprofilen Jan-Öivind Swahn och den kände naturfotografen i Karlskrona Björn-Eyvind Swahn. Läs artikeln från 1966 om Gamla Västerudden
Inköpsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972
I varvet runt 1972 presenterades inköpsfunktionen. De flesta har idag lämnat varvet, men det finns några som 44 år senare arbetar kvar på varvet. Läs om Inköpsfunktionen 1972
Med Mäster Werin….
1960 kunde man i av dagens tidningar läsa om en vanlig arbetsdag på repslagarbanan 1848. I artikeln från Varvet Runt 1973 får vi följa Mäster Werin den tidiga del av dagen innan arbetet tar vid. Att tiderna har förändrats till det bättre jämfört med 1848 kommer Ni nog att upptäcka. Med Mäster Werin
Konstruktionsfunktionen vid Karlskronavarvet 1972
1972 bestod konstruktionsfunktionen av 87 anställda, som fördelades på 6 avdelningar. Maskinavdelningen, Elkonstruktionsavdelningen, Beräkningsavdelningen, Fartygsavdelningen, Dokumentationsavdelningen och Projektavdelningen. I Varvet runt 1972 presenterades den dåvarande konstruktionsfunktionen. konstruktionsfunktionen-1972
Dramatiska Teaterns nya vridscen, ett udda jobb för Varvet i Karlskrona.
I slutet av 1950-talet drabbades varvet hårt av de minskande försvarsanslagen och man gjorde allt för att skaffa ersättningsjobb hos Lotsverket och Tullverket, vilket tidigare beskrivits för dessa byggen. Ett lite mera udda jobb var framtagandet av Dramatisk Teaterns nya vridscen. I Varvet runt från 1960 kan Ni läsa om detta lite udda uppdrag för Marin Verkstäderna Karlskrona. dramatiska-teaterns-nya-vridscen
Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet
Den 1 juli 1961ombildas Marinverkstäderna i Karlskrona till ett statligt aktiebolag med namnet Karlskronavarvet AB. I samband med detta pensioneras överingenjören Anders Ivar Andersson. I Varvet Runt Nr 2 1961 berättar han om sina minnen från de 44 år han var anställd på varvet. Överingenjör Anders Ivar Andersson ser tillbaka på sina 44 år på varvet
Standard Flex 300
I KV-nytt Nr 13 från 1986 kunde vi läsa om att Aalborgs Vaerft tecknat kontrakt med Karlskronavarvet om tekniköverföring av GRP-sandwichtekniken som utvecklats vid varvet i nära samarbete med FMV och KTH. Kontraktet innebar också konstruktion och produktion av första fartyget i en serie av 7 st. Läs mer om artkiken i KV-nytt om Standard Flex 300
Marinverkstäderna mellan 1945-1961
Den 1 juli 1945 bildades Marinverkstäderna. Varvet var då organiserat i olika departement: Ingenjör-, Torped- och Min, Artilleri, Ekipage- och Byggnadsdepartement och leddes av en varvschef. I Nr 2 av Varvet Runt 1961 kunde man läsa om Marinverkstäderna mellan 1945-1961 innan varvet ombildades till Karlskronavarvet AB. Läs om Marinverkstäderna 1945-1961
Svenska Marinen i förändring
I varvet runt 1962 presenterades hur Marinen skulle se ut efter det nya försvarsbeslutet. Svenska marinens försvarsförmåga då och nu Här visas ett klipp ur filmen ”försvaret som försvann” efter att 2000 års försvarsbeslut presenterats. Här halverades det Svenska försvaret och marinen bestod nu av 26 ytfartyg och 9 ubåtar.
Vid nästa försvarsbeslut 2004 halverades det Svenska försvaret ytterligare en gång och marinen består nu av 7 ytfartyg och 4 ubåtar.
Det Svenska försvaret prioriteras ner från första plats till tredje plats och landets politiker enades om att Scandinavium aldrig någonsin kommer att utsättas för hot från främmande makt. De som är riktigt intresserade kan via denna länk se hela filmen om Försvaret som försvann
Filmen är mycket tänkvärd och bör ses i sin helhet! Nedan följer några uttalande om vårt försvar efter förvarsbesluten 2000 och 2004:
- Enligt ett uttalande från Sveriges f.d överbefälhavare Sverker Göransson kan Sverige, i bästa fall och om fem år, försvara sig på en plats i en vecka.
- ”Man måste alltid kunna skydda rikets huvudstad, vital infrastruktur, strömförsörjning och telekommunikation, viktiga flygplatser, införsel av förnödenheter och militära förstärkningar. … I dag har [Sverige] inte den förmågan.” — Försvarshistoriken Wilhelm Agrell.
- ”Tanken om att försvaret av Sverige är den främsta och viktigaste uppgiften gick förlorad.” — Förre ÖB Owe Wictorin.
- ”För rysk del vore det en enorm fördel att ’låna’ Gotland. Det kostar inget, det går enkelt och fort och de kan säga: ’Ni får tillbaka ön. Vi vill er inget illa, ni får tillbaka Gotland om 2-3 månader, bara vi fått de baltiska staterna att agera som vi vill.’ Varför skulle ryssen avstå från det?” — Karlis Neretnieks, före detta rektor för Försvarshögskolan.
- Riksdagen har krävt många saker, men har aldrig gett överbefälhavaren tillräckligt med pengar för att genomföra dem.
Ubåten Valen färdig för leverans
I Varvet runt Nr 1 från 1957 kunde vi läsa om att Ubåten Valen var färdig för leverans. Ubåten Valen sjösattes den 21 april 1955 med varvets Nybyggnadsnummer 332 och inte 203 som felaktigt beskrivs i bildtexten. Läs Ubåten Valen färdig
Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv
I nummer 1 av Varvet Runt år 1957 skriver Kommendörkapten C Sahlin om ubåtar som byggts på Karlskrona Örlogsvarv. Den första ubåten Laxen levererades 1914 och under åren har 19 ubåtar och en rad ubåtssektioner byggts på varvet i Karlskrona. Läs C Sahlins sammanställning .Ubåtar och Karlskrona Örlogsvarv
Karlskronavarvet tecknar avtal med Aalborgs Vaerft om överföring av GRP-sandwich tekniken
I KV-nytt Nr 13 från 1985 kunde vi läsa om att Karlskronavarvet tecknat ett avtal med Aalborgs Vaerft om tekniköverföring av GRP-sandwich tekniken som Karlskronavarvet utvecklat i nära samarbete med FMV och KTH (ILK) och som ledde till tillverkning av skrovet till det första fartyget i serien om sju fartyg. Detta blev inledningen till ett långt samarbete med Aalborgs Vaerft som totalt byggde 14 fartyg av denna typ innan även detta en gång så stolta varv lades ner. Läs mer om Standard Flex 300
Leverans av HMS Vinga den 27 november 1987
I KV-nytt Nr 21 från 1987 kunde vi läsa om leveransen av HMS Vinga, som var det mest kompletta fartyget som någonsin levererats. Fartyget levererades på ändå på ett års kortare tid än systerfartygen. Detta kunde göras tack vare en effektiv planering och gedigen erfarenhet hos personalen som gjort samma jobb tidigare. HMS Vinga nu ska livstidsförlängas i likhet med HMS Koster, där arbetet startar efter semestern 2016. Läs mer om HMS Vingas leverans 1987.
Vita huset firar 25 år på varvet i Karlskrona 2016
För att samla Verkstadsfunktioner inköptes 1991 det tillfälliga kommunalhuset i Haninge söder om Stockholm. Huset transporterades till Karlskrona och placerades på sin nuvarande plats. VHFK visar här några klipp från KV-Nytt då Vita huset färdigställdes 1991. Läs mer om Vita huset firar 25 år på varvet i Karlskrona 2016
Maskinverkstäderna 1958
I första numret av Varvet Runt 1958 presenteras Maskinverkstäderna. Läs om Maskinverkstäderna
Allmänna Laboratoriet vid Karlskronavarvet 1963
1962 ändrades namnet Materiallaboratoriet till Allmänna Laboratoriet. Idag har Varvet i Karlskrona bara ett Komposit – Lab., där egen hållfasthetsprovning och produktionsutveckling sker. Varvet hade på senare även ett eget EMC -Lab., men som revs för några år sedan, då lokalerna skulle användas för annan verksamhet, men detta kommer nu att återuppstå en mindre skala. Läs artikeln om Allmänna Laboratoriet från Varvet Runt 1963.
Ritkontoren
1945 omorganiserades Karlskrona Örlogsvarv så att alla de gamla varvsdepartementen slogs ihop under de nybildade Marinverkstäderna. Ritkontoren samlades under en gemensam konstruktionschef, men satt fortfarande åtskilda på olika ställen, med i vissa fall stora avstånd från varandra. Man såg då fram emot att samlas i en gemensam kontorsbyggnad, då man insåg att ett intensivt samarbete mellan de olika konstruktionsavdelningarna måste äga rum i de olika projekten. Man belyser också hur viktigt det är att konstruktörerna har god kännedom om verkstädernas arbetsmetoder och maskinutrustning. Idag har det åter funnits tankar att avyttra den gemensamma kontorsbyggnaden och flytta ut samtliga konstruktörer i befintliga byggnader innanför varvsmuren. Förutsättningarna idag är givetvis annorlunda i dagens IT-samhälle, men ett intimt samarbete över konstruktionsdisciplinerna är inte mindre viktigt för att korta ledtider och göra rätt första gången. När man kommer in i detaljkonstruktionsfasen är det naturligtvis viktigt att konstruktörerna sitter i tät anslutning till det produktionsavsnitt man gör konstruktionen åt. Företagsledningen har därför tagit sig ytterligare en funderare innan beslut fattas. Läs artikeln om Ritkontoren som publicerades i Nr 3 av Varvet Runt 1958.
Gamla tider
1959 besökte redaktionen för Varvet Runt den f.d. timmermannen Karl E. Svensson då 87 år gammal. Karl gick i förtidspension 1926 då 54 år gammal och i intervjun berättar han om hur anställningsvillkoren var på den tiden vid 1900-talets början. Arbetsveckorna var långa och det är inte så konstigt att kroppen var utsliten i relativt unga år. Karl var av dock av mycket segt virke och när han avled 1968 var han 96 år gammal. Läs reportaget Från gamla tider ur Varvet Runt 1959.
Repslageriet läggs ner 1960
Här kan läsa artikeln om Repslageriets nedläggning från Nr 4 av Varvet Runt från 1960. Repslagarebanan 1690- 1960
Varvets äldsta verkstad
Här kan läsa artikeln om varvets äldsta anläggning Repslageriet från Nr 2 av Varvet Runt Vår äldsta verkstad från 1956.
Hästö-Kalle och Rosenbom 1956
Läs om Hästö-Kalle som snidade en ny kopia av Rosenbom som står vid Amiralitetskyrkan Hästö-Kalle
Genombrott på USA-marknaden med Karlskronavarvets plastteknik!
Ur KV-Nytt-7 december 1984 Som vi kunde meddela i extra KV nytt har vår samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, i hård konkurrens fått en order från amerikanska marinen om att bygga en prototyp av ett minjaktfartyg, där vår GRP-Sandwich teknik kommer att användas.
Läs Genombrott på USA-marknaden
Ny dockverkstad tagen i bruk
I KV-Nytt nr 19 1985 kunde vi läsa att Fredagen den 25 oktober togs utrustnings verkstäder nya ”dockverkstad” i bruk. Direkt berörs ca 50 man som nu har flyttat in i nya, rationella och ändamålsenliga verkstads och kontorslokaler.
Sölvesborgsvarvet upphör med all nyproduktion av större fartyg
Ur Kv-Nytt nr 4 1979 Sölvesborgsvarvet ska upphöra med all nyproduktion av större fartyg i och med utgången av 1980.
Läs Sölvesborgsvarvet upphör med all produktion av större fartyg
Den sista varvspolisen
1980-09-30 avgår den siste och därmed är en unik kår ett minne blott!
Läs om Den siste varvspolisen 1980-09-30
